Sol, värme, båtliv och stress

Nu ska bloggen igång igen, haft ett uppehåll på mer än sju månader och det är bara att inse att jag hade en rejäl svacka med mycket stress och trötthet i våras och försommaren.  Har behövt denna tid för återhämtning, reflektion och nya insikter. Jag kommer att skriva om mina kommande planer inom kort, men inte med fastställda dagar för bloggskrivande utan det kommer när det finns tid och framför allt lust. Jag börjar mitt återtåg till bloggen genom att publicera det jag skrev för sju månader sedan och som ej kom ut. När jag själv läser så känner jag att det var mer stress i mig än jag ville erkänna och jag har nu kommit fram till att det kanske inte är farligt att berätta att man inte alltid är på topp. Men samtidigt hade vi härliga stunder med båten och jag kommer att skriva en del om hur sommaren och hösten har varit här framöver, där nya insikter kommit till, nya äventyr är på gång och annat spännande ligger i planeringsfas.  

Här kommer det jag skrev och ej publicerade i våras:

Våren borde vara dubbelt så lång, framförallt maj, allt ska ju hända då.

Båten åkte i sjön för två veckor sedan och vi hade tur att få assistans att masta på samma dag. Förra helgen åkte vi iväg i busiga vågor till vitsippehavet på Lindön, där fick vi på seglen när vi låg i lite lä. Första övernattningen för året för mig.

vitsippor-lindon

Hemresan började i regn och sedan sol och ingen vind. Då sambon skulle iväg till Stockholm för jobb på söndagskvällen så var det bara att köra motor hemåt.

Tre dagars jobb, hela tiden planerande i huvudet med mat, kläder och annat inför den härliga långhelgen (Kristi himmelfärdshelgen) med prognos strålande sol. Åkte till båten onsdag kväll och kunde sitta ute och njuta ganska länge. Kaffe i sittbrunnen i strålande sol på morgonen slår det mesta. Jag hatar att gå upp på morgonen, men det gick ganska lätt både torsdag och fredag i båten.

Nybörjare

Torsdag kastade vi loss och satte segel, det busade på mellan 7-11 sekundmeter och jag kände mig som en nybörjare igen. Ny båt, ny teknik vad gäller segelsättning, ratt istället för ”pinne” och en massa nymodigheter att lära sig. Då gick mina stressensorer igång och jag taggade upp mig och blev frustrerad när jag inte kunde allt på en gång.

segling-april

Sambon får förstås ta min frustration i såna lägen och han är tack och lov ganska härdad. Men jag har det också jobbigt med mig själv när jag blir sån där och i detta fall handlar det, som Anna Hallén säger, om rädslor. Jag är rädd att göra fel, att ha sönder något på nya båten och att det blir katastrof på grund av att jag är osäker.

Istället för att acceptera att nu är allt nytt, jag kan inte allt nytt på en gång, jag måste träna för att lära mig och jag VET att jag vad det lider kommer att kunna hantera även denna farkost. Men i dessa situationer har jag inget tålamod, blir stressad, rädd och osäker och blir därmed riktigt irriterad och stundtals förskräckligt ilsken.

Jag får helt enkelt börja tänka att jag lär mig lite i taget! Försöka träna mentalt att coola ner mig. Dock blev jag tryggare och tryggare med den nya farkosten under torsdagen. Vi hade ju rejäl vind och jag lärde mig massor hur hon rör sig i vattnet ihop med vindar i både med och motvind. Och jag lyckades både få ut och få in segel, rullfock och rullstor, som inte ville som jag i början.

Båtfolket runt oss talar om att det kan ta lång tid att lära sig ny båt, men min vana trogen så lyssnar jag inte på sånt. (Vissa saker lär man sig aldrig…)

Torsdagskvällen blev det grillande ihop med några av våra båtvänner, när solen gick ned så blev det kaffe i en av de närmaste båtarna. Så mysigt att se dem igen efter en lång, lång vinter.

70-årskalas

Vi åkte hem fredag för att packa om och dra ned till Ydre, för att sedan åka på ett 70-årskalas utanför Vetlanda under lördagen. Mycket trevlig tillställning. Det bjöds buffé så det fanns bra mat till mig också.

Tillbaka till Ydre, sov där och sedan hemåt under söndagen. Sambon ska återigen jobba i Stockholm i veckan, så han packade bara om, käkade och stack.

Jag har ”skördat” gräslök till frysen. Tvättmaskin behöver gå och jag ska vara färdigpackad måndag kväll. Då jag direkt efter jobbet på tisdag ska ta tåget till Falun och umgås med lillprinsessan i flera dagar medans föräldrarna är iväg med sina jobb på olika håll. Hittills har det bara varit flyttande när jag hälsat på dem, men nu har jag tänkt lära mig lite mer om staden. Bara flanera och njuta samvaro med en härlig liten tjej som har en positiv inställning till det mesta.

Solat

Har varit i solen väldigt mycket, lite röd har jag väl blivit här och där men inte så farligt. Och jag har bara smörjt mig med kokosolja ett par gånger under hela långa helgen. Skönt att få lite färg i ansikte och armarna, det är ju de som får mest än så länge.

Fick till mig av en mamma som talade om att förskolepersonalen uppmanade alla att ta med solskydd nu när solen lyser och värmer, då stannade hon upp och funderade: ”Hmmmm vad var det Kina sa om det här med solskydd”. Just den veckan skrev jag mitt inlägg om solskyddsmedel och vad som kommit fram angående användande av det, vilket gjorde henne glad.

Snälla låt bli att smörja in, på med hattar, solglasögon och storskjortor på både vuxna och barn och gå undan när det blir för mycket. Bränn inte in kemikalier i skinnet, det kan inte vara bra i längden.

Stressföreläsning

Som jag skrev om i förra inlägget så lyssnade jag på Anna Halléns föreläsning om stress förra veckan och hon talade verkligen om mitt liv. Man fick förklarat vad som händer i kroppen, hur systemen bryts ner och till slut gör det ont både här och där, hjärnan går i fullspeed, tröttheten tar överhand och vi letar piller för att bli pigga istället för att försöka hitta orsaken och våga förändra för att få ett inre lugn.

Och vi som har haft gasen i botten för jämnan säger gärna att man gillar att ha många bollar i luften, så här är jag,  det är ju positiv stress …. och fler tossiga argument. Anna menar att det finns ingen positiv stress, för även då sliter man på sina inre system, bland hormoner, nervsystem och allt möjligt annat som sakta men säkert bryts ned. Vissa klarar sig hela livet, andra kanske 40 år och några går det fortare för men vi är alldeles för många som låter kroppen ta för mycket stryk i kropp och själ och vi lyssnar inte alls på varningssignalerna. Mycket intressant föreläsning där igenkänningsfaktorn var hög!

Med tanke på hur jag känner i kroppen precis just nu, så har nog hjärnan gått lite väl mycket ett tag. Bara att försöka att finna lite ro, slå av hjärnan och inse att framåt augusti kanske jag kan hantera båten och hinna allt annat jag vill göra också. Mental träning….

Sköt om Er!

Kina

 

 

Annonser

Dagsläget efter 5 år på lågkolhydratkost

Blir ett snabbinlägg. Har ej hunnit skriva tidigare denna vecka – i måndags satt jag och lyssnade på Anna Halléns föreläsning om artros, mycket spännande. Kommande måndag pratar hon om stress.

Lovade tala om hur jag mår efter 5 år på lågkolhydratkost, första 3,5 åren på LCHF och ”missbruk” av mejerier, därefter paleo (mejerifritt).

Jag tog ett stort blodprov på fastande mage för att få besked om hur jag ser ut på insidan. Många i min närhet som tycker att de äter bra har för höga blodfetter, kolesterol och/eller andra problem med insidan av kroppen som i vissa fall behöver börja medicineras.

Min nyfikenhet ville veta hur läget är och av de 34 provsvaren så var det ett enda som var under gränsvärdet, det var zink. Referensintervall låg på 10-16 och jag fick resultatet 9.

Proverna ligger under följande rubriker:

Blodbristprover
Blodfetter
Blodsocker
Hormoner
Immunförsvar
Infektions- och inflammationsmarkör
Koagulationsförmåga
Leverfunktion
Mineraler
Njurfunktion och Kroppsalter
Vitaminer

En läkare från labföretaget skriver utlåtande av de provsvar man har och han skrev så här:

”Utlåtande

Ditt blodvärde, dina blodfetter och ditt blodsocker ligger bra. Ditt Zinkvärde ligger lite lågt vilket ofta inte brukar vara relaterat till ohälsa men som ofta kan korrigeras med kosttillskott. I övrigt ses inget avvikande i dina provsvar.”

Kom inte till mig och säg att lågkolhydratkost är farligt!

Alltså kommer jag att fortsätta med min kost och förhoppningsvis hålla mig frisk länge än utan medicinering, värk eller svälta mig för att hålla vikt. Här ska levas livet, hela livet – förhoppningsvis utan hjärt/kärlproblem, inflammationer eller andra brister genom att fortsätta äta antiinflammatorisk kost.

Kostdoktorn lade för några veckor sedan ut sina provsvar efter 10 år på LCHF, läs här.

Nu är ju han mycket yngre än mig och har nog levt hälsosammare innan sin start än jag har gjort tills för fem år sedan. Men jag känner att det är aldrig för sent att lägga om kosten och äta sig frisk.

Jag är lite stolt och glad att jag tagit beslutet att inte offra mig och se till att hålla mig frisk genom mat ej mediciner. När facit blir så här bra så är jag mer än nöjd.

Det blir allt för idag, klockan är mycket och jag behöver i säng. Sova är ju också väldigt viktigt.

Ha det gott!

Skriver igen nån gång under nästa vecka, blir mer sporadiskt nu, det är vår och båtlivet tar sin början. Båten sjösattes i söndags. Plus en massa andra trevliga våraktiviteter.

Kina

 

 

Tips på naturliga produkter

Detta inlägg blir en salig blandning av olika saker, dels det jag tänkt från början och så lite av det som fyllt på min hjärna under de senaste veckorna. Ska försöka vara lite strukturerad, men ni som känner mig vet att det kan bli lite rörigt när jag ”tömmer” hjärnan.

Kroppslotion

Jag har aldrig varit en smörjare, sminkare eller använt mycket av något i den vägen, det handlar nog mest om lathet. Men också att jag köpt produkter och gjort försök att ”snygga till mig” och finnar och annat har dykt upp och då blir det stående. Sånt blir dyrt i längden tänkte jag och lade av med att köpa in. Under årens lopp har det blivit någon billig hudkräm till ansiktet från Apoteket som jag vet inte har irriterat huden för mycket. Även kroppslotion har jag använt när det har behövts eller rättare sagt jag smörjer mig när skinnet känns som ”fnöske”.

Numera är det mest kokosolja i en burk i badrummet som jag smörjer mig hel med, både ansikte och kropp. Finns även fina oljor på hälsokosten som är sköna att använda. Men då jag har investerat i en stor klump kokosolja till mat och skinn så använder jag det. Den står svalt i källaren, bara att ta en stekspade och hacka loss en bit när det tagit slut i burken vid spisen eller i badrummet.

Vet ni, fast jag dränker ansiktet i kokosolja varje dag, så får jag ej finnar eller pormaskar. (Pormaskarna avtog rejält efter att jag slutade äta mejerier och fylls ej med kokosolja utifrån)

Har just nu några mindre utslag i ansiktet som jag försöker lokalisera vad det är. Kan vara yttre eller inre omständigheter.

Deo

Deodorant måste man ju ha, annars får man tvätta sig och byta kläder flera gånger per dag. Men de här vanliga deodoranterna känns inte helt ok, speciellt inte när man investerar i en, använder och efter någon timme känner man en odör istället för vad den är gjord för. Ja det finns säkert väldigt dyra fina deodoranter också som kanske fyller sin funktion, men då jag är känslig för att få på saker på skinnet så lägger man ej dyra pengar på sånt som man inte vet fungerar. Den vanliga köpta är ju dessutom fylld med allehanda kemikalier, som man smörjer på sig minst en gång per dag, där skinnet är ganska tunt.

Läste på nätet om att man kunde göra egen deo och en dag bestämde jag mig för att googla fram ett recept och prova. Fann detta superenkla recept från Katarina Mölgaard-Ibsen som tränar massor. Det fungerar! Jag luktar ingenting, vilket jag tycker är helt ok, då jag inte gillar parfymlukt. Har ej upptäckt några fläckar på kläder och de luktar heller inget efter en dag. Sen är det förstås ej någon magi, man behöver tvätta sig och byta kläder varje dag i alla fall, men det är ju självklart för de flesta.

Man kan säkert dofta till det med någon eterisk olja om man vill. Såg en burk med samma ingredienser plus några droppar lavendel i en liten butik i Wadköping för 79 kr. Blir lite billigare att göra själv.

När jag startade bloggprogrammet nu på morgonen så hade Ekofilosophie som av en händelse lag upp sitt inlägg för idag ”Min egna doft” – en parfymolja. Intressant om man vill ha någon doft ibland.

Solskydd

Vet inte var jag fått mina instinkter ifrån, men de har alltid sagt mig att solskydd är något som jag egentligen inte vill använda. Jag har använt dem lite grann bara för att man i så lång tid blivit uppmanad att man ska, även på barnen när de var små. Men de badade nog av sig det mesta rätt fort då det för det mesta låg i vattnet dagarna i ända när solen sken.

Min notering under livets gång är att hudcancer har kommit under de senaste decennierna, många skyller på att man åker och solar söderut en eller flera gånger per år. Ja så kan det säkerligen vara, men mina instinkter säger att de då smörjer sig med en massa kemikalier och stannar extra länge i solen. Gärna med lite solarium före och även efter semestern också för att behålla den fina färgen. Jag hoppade på det här med solarium för länge sedan, dels för lite värme, dels lite avkoppling och få lite färg. Men det kändes inte nyttigt, så jag slutade! Går hellre grå och glåmig än att stråla mig brun.

Då jag ej åkt på solsemestrar varje år utan mest hållit mig hemmavid så har det ej heller blivit så mycket smörjande, när solen skiner här hemma så solar jag en stund, utan skydd. Orkar ej vara stilla i sol hemmavid.

Båtlivet = sol!

Har nu haft aktivt båtliv i 10 somrar och i början var vi väl lite ”duktiga” och smörjde oss då och då med solskydd, men återigen kom latheten fram. Nu när solen skiner som bäst så sitter vi i shorts (ben och fötter klarar sig riktigt bra), storskjorta, hatt (med brätten och hakband, det blåser ju) och solglasögon – det är vårt solskydd. Vi tar av oss en stund då och då, men när man känner att soldosen blivit nådd är det bara att klä sig eller hoppa i sjön. På våren blir det lite röd näsa vid de första helgseglingarna, sen plockar man av sig sakta med säkert vartefter värmen kommer och innan sommaren är slut så har man fått sin solbränna. På lugnt och naturligt sätt!

Så i mars i år kom bekräftelsen att min instinkter varit rätt, när erfarna cancerforskare säger att vi blivit lurade (igen, säger jag) av forskare och myndigheter. Några tjänar pengar på oss, som vanligt, denna gång ”krämindustrin”. Så här skriver Anna Sparre i sin blogg 10 mars 2016, det var många som skrev om denna ”nyhet”. Här är ett inlägg från 2014 från den mycket kloka Ann Fernholm där hon bemöter uppmaningen att alltid smörja sina barn (och sig själva). Jag väljer att tro på henne, då mina instinkter säger så.

Kollat prickar

Jag har varit ett par gånger till vården och kollat några prickar, en gång för några år sedan skars den bort och analyserades, utan att det varit något farligt. Sist talade vår ”prickdoktor” på vårdcentralen om att det är mjällvårtor jag har (åldersvårtor) och jag vet att han har tittat på prickar i väldigt många år. Så jag litar på honom, mina instinkter och fortsätter vara i solen så mycket jag känner är ok, sedan går jag inomhus/ner i båten eller sätter på mig kläder.

För sol behöver vi för hälsan, bara att ta vara på, på ett vettigt sätt!

Förra året läste jag att kokosoljan i sin rena naturliga form har en solskyddande effekt, därmed håller jag mig till den, lukt och smakfri.

Ska jag på någon extrem övning där jag bara inte kommer undan stark sol på flera timmar och inte kan använda hatt, solglasögon eller kläder, ja då kan väl en punktinsats med solskyddskräm vara på sin plats. Förra året hade vi strålande sol de fem skiddagarna nere i alperna i februari och jag använde inte något solskydd utan njöt sol vid varje fika/lunch-paus så mycket det gick, utan att bränna mig.

Förkylning

Runt jul förra året började alla erbarmliga förkylningar härja och jag bestämde mig för att åtminstone försöka slippa dem, utan att behöva låsa in mig och inte träffa folk. Det tror jag inte på. Första delmålet var att inte bli sjuk lagom till skidresan i februari, sen har det bara rullat på och än så länge har jag klarat mig, peppar, peppar….

Jag har under vintern druckit ingefärste och salviate (mest för vallningar) varje dag, ibland två gånger per dag och om det är det som klarat mig eller något annat vet jag inte. Man kan ju inbilla sig. När jag varit som ”sämst” har jag hostat till lite och fått snyta mig lite då och då, men ej värre än så.

Teerna i samklang med bra kost är nog egentligen facit för att jag sluppit gå omkull i sängen med olika baciller. Många har ju gått väldigt länge med sina baciller och virusar denna vinter.

Blir jag förkyld så ställer jag fram ett fat med hackad gul lök på sängbordet för att hålla luftvägar rena och därmed slippa hosta eller att näsan snorar igen. Bra mycket bättre än alla näsdroppar och mediciner, får man sova ordentligt så läker kroppen rätt bra själv.

Lök i strumpan över natt har jag hört att någons mamma gjorde när personen var liten och det kom också propåer i början av året på nätet att det var en bra kur. Jag har ej behövt prova än. Hörde av en annan mamma på 80-talet som använde gul lök när hennes tre barn hade öroninflammation, hon vägrade ge dem pencillin varje gång, jag hittade nu en text med information om just detta och som jag tror på.

Kan man mota förkylningar, öroninflammationer och feber med vanlig gul lök så är det väl helt fantastiskt.

Baciller

Handsprit har ju funnits med oss en längre tid både här och där. Det har jag heller aldrig använt, är tillräckligt torr i skinnet ändå. Och jag tror på att ”lite skit rensar magen”! Inte har jag heller sett att de som springer och spritar sig håller sig något friskare, enligt mitt sätt att se på saker och ting kan det nog ha motsatt effekt. Man tar bort sin naturliga motståndskraft.

Djurkontakt

I morse läste jag i tidningen att alla våra kor har blivit gigantiska smitthärdar, så till den milda grad att Folkhälsomyndigheten måste uppmana alla att tvätta sina händer före och efter att man besöker ett kosläpp nu under våren.

Kosläpp

Man uppmanas att tvätta händerna innan man klappar en ko – man klappar inte en ko på ett koutsläpp på våren, de skuttar runt för mycket och det är stängsel emellan.

Man uppmanas att inte äta matsäck i närheten av kogödsel – arrangörerna brukar inte släppa till dynghögen eller själva lagården för picknick.

Håll uppsikt över barnen så de ej stoppar in fingrarna i munnen – jag själv, mina barn och alla barn på bondgårdar måste därmed också varit/vara väldiga smitthärdar av att de bara är i närheten av koskit. För att inte tala om bönderna själva, tänk på det ni som skriver till ”Bonde söker fru”.

Självklart tvättar man sig om man får skit på sig, men den här uppmaningen är ju något helt annat, som jag läser den.

Det här var nog den mest tramsigaste varning jag varit med om! Har man inte vettigare saker att göra hos våra myndigheter. Är det nu så farligt att vara i närheten av våra producerande djur så är det nog i andra änden man ska titta, vad är det för fel på djurhållning idag som kräver såna här varningar.

Delande av information

Jag skriver denna blogg för att rensa min skalle med tankar och därmed inte tjata hål i huvudet på min omgivning hela tiden. Det är hela tiden väldigt valfritt att läsa och jag får fin respons från många människor som tror på mig och min inställning till livet. Och även från de som ser resultatet, som känt mig länge. Jag läser en del själv i olika bloggar som jag väljer att läsa och tro på, med mina instinkter och insikter. Det jag inte tror på behöver jag inte läsa och gör jag det behöver jag inte alltid kommentera, finns mycket tokerier att läsa. De är bara att släppa och/eller strunta i.

Vissa texter, blogginlägg eller filmer tycker jag är viktigare än andra att förmedla till fler och även där får jag positiv respons att man är glad att jag delar olika länkar på Facebook och här på bloggen.

Diskussioner

När jag delar något från en blogg, FB-inlägg eller reportage som ni ej gillar så har alla sina val, läsa eller ej läsa, gilla eller inte gilla, tro på eller inte tro på. Jag länkar inte upp för att starta diskussion på min tidslinje på Facebook om vad andra skriver, utan jag vill få folk att tänka själva och kanske bli hjälpta med sina egna problem vad det nu må vara, på ett naturligt sätt.

Diskussioner där man på förhand vet att man ej har samma uppfattning, tar lite för mycket energi som jag hellre lägger på annat. Var och en väljer själv sitt öde i form av kost och livsstil som man tror på och det försöker jag respektera även om jag inte alltid förstår.

Jag vet att jag ibland länkar upp lite väl mycket, men informationen berör mig och när jag ser hur det ser ut runt mig så kommer min ”räddavärldensyndrom” tillbaka. Blir det för mycket så är det bara att låta bli att läsa. Svårare än så är det inte.

Våga förändra

När jag träffar personer som jag inte ser dagligen som läser bloggen och de länkar jag har delat, tagit sig en tankeställare och ändrat inriktning på kosthållningen och mår bra så är det min belöning. Många läser och säger: ”Jag är inte där än” och jag kan bara säga att ju fortare man bryter sitt mönster när man dragit på sig rejäl ohälsa och börjat medicinera för något som egentligen handlar om att ändra kost- och livsstil så tar det än längre tid. För även när man börjar ändra så behöver kroppen läka, olika länge med olika problem förstås. Och längre tid innan man kan dra ned på eller helt sluta med i mina ögon sett onödiga mediciner med tillhörande biverkningar.

Lugn

Fick till mig av en kär vän härom veckan att jag numera är så lugn. Vi ses bara ett par gånger om året och vi lärde känna varandra när jag var som mest speedad. Ja jag känner mig väldigt, väldigt mycket lugnare på de flesta plan. Men bara om jag sköter mig med kost, sömn, yoga och tankar, ibland triggar jag igång lite om någon del falerar. Men att gå från det nuvarande lugnet till den gamla speedade Kina kommer inte att ske, för jag kommer aldrig att ”göda” min stress på det sättet igen.

Legend

I fredags tog vi en tur till Karlstad för att lyssna på den fantastiska John Cleese, så härlig, underhållande och självklart fick vi skratta ordentligt. Skriver inte något mer då Örebro har äran att få ta del av hans humor ikväll.

Tekniska kvarnen

Matsäck

Igår var vi till Tekniska kvarnen i Örebro och roade oss med Viggo. Mycket grejer att titta på, pilla på, tänka på, roa sig med och samtidigt få till sig viktiga kunskaper. Fick tips av kollega att det var en rolig plats att ta med barn till och tog med oss matsäck som kunde ätas vid entrén inomhus. Det blev underbara pizzabullar  från Under vårt tak, med hemrökt närproducerad skinka och en burk med uppskurna grönsaker, som laddade våra batterier efter våning 1, sen tog vi resterande våningar.

Anna Hallén

Jag har bokat in mig på en föreläsningsserie på tre avsnitt med Anna Hallén, en klok och förståndig människa som verkar veta vad hon talar om. Utbildad och hjälpt många människor till ett hälsosammare liv och med stor insikt om att det inte finns ett facit för alla. Men en sak är hon helt övertygad om att ingen behöver den gluten som vi stoppar i oss idag, vilket var ämnet för första föreläsningen igår kväll.

Föreläsning 1

Gluten. Vad är gluten? Vad gör gluten i vår kropp? Och varför missar sjukvården så många som inte tål gluten?

Mycket intressant, förklarande och trovärdig föreläsning. Och jag kan bara relatera till mig själv och personer som står mig nära, att det hon säger är mycket logiskt med vad jag ser och erfarit i resultat.

Dagens ”förädlade” gluten (sedan ca 50 år tillbaka) i sig ordnar rätt bra tillförsel av ohälsa hos väldigt många (inte alla), men ihop med socker och stress så kan man med ”rätt” genetik och otur dra på sig autoimmuna sjukdomar, som är livslånga. De kan mildras genom kostförändring men ej botas. Jag var nog rätt nära med min genetik…

Många aha-upplevelser blev det och jag är väldigt glad att jag inte ens fuskar med gluten numera. Jo det gör jag visst det, något glas öl då och då blir det och någon sås där man stoppat i mjöl när man äter ute. Men oftast begär jag majonnäs när jag äter ute och låter bli sås där det går.

De kommande två föreläsningarna, som sänds över webben, handlar om artros och stress. Ska bli spännande att lyssna på.

Nästa vecka blir det lite rapport om nuläget:

Dagsläget efter 5 år på lågkolhydratkost

De som fortfarande tror man blir fet av fett och att sjukdomarna kommer därav, kommer få sig en knäpp på näsan. Fel fett blir man både fet och sjuk av, men inte det jag har ätit de senaste åren, kokosolja, smör, grädde, kokosgrädde, olivolja och rapsolja till egna majonnäsen. Plus så fet mat som möjligt, man håller sig mätt och frisk. Och som jag skrivit tidigare, så mycket grönsaker som jag äter nu har jag aldrig ätit någonsin (förutom 3-4 månader 1980) i mitt föregående liv fyllt av pasta, potatis och bröd. Det är ju en av de största myterna vad gäller lågkolhydratkost att man BARA äter fett och protein.

Ha en go vecka!

Kina

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Olika varningsklockor

Alla går inte i väggen, alla blir inte sjuka men många är det som hamnar i både stress, sjukdomar och annat elände när kroppen inte orkar hålla emot längre. Finns antagligen många olika orsaker och olika kombinationer som gör att det antingen går bra genom hela livet eller så säger kroppen ifrån på ena eller andra sättet. Min kropp orkade fram till 48 år innan det blev tvärstopp.

Tyvärr känner jag att det blir alltfler som hamnar i ohälsa av olika slag, ej mindre. Och det går längre och längre ner i åldrarna, vilket skrämmer mig väldigt mycket.

Jag lyssnade definitivt inte på mina varningsklockor i kropp och själ, men jag är otroligt glad att jag inte ådrog mig mer tok i kroppen än jag gjorde av att ej vara uppmärksam och våga förändra i tid. Det hade kunnat bli mycket värre även om det ha tagit sina år att återhämta sig och landa i mitt ”nya” liv.

Min onda cirkel

Har gått och grunnat på den onda cirkeln som jag ej orkade att bryta när jag sakta men säkert bröt ner mig själv till total utmattningsdepression. Där jag bara orkade jobba, äta och sova och inte ens de tre sakerna fungerade speciellt väl. Det var inte ett liv jag ville ha men orkade bara inte ta mig ur det. För mitt kontrollbehov talade om för mig att jag aldrig skulle erkänna för någon annan att jag var förtvivlad, rädd och ej kunde komma på lösningen att ta mig ur den onda cirkeln. Aldrig erkänna sig svag, jag skulle ju vara duktig och jag hade ju kontroll!!!

Har lite amatörmässigt ritat min onda cirkel som jag ser som min tickande bomb och jag tror många känner igen sig. Kanske bara några av mina punkter men rätt vad det är har man samlat på sig mer och mer destruktiva tärande tankar och kroppen börjar värka på olika oförklarliga sätt.

Länk till Onda cirkeln

Ni som känner igen Er – våga förändra, det är i stort sett ett måste för att inte dra på sig ohälsa som kan bli livslångt. Det kan vara kost, tankar (yoga, mindfulness), ändra arbetsuppgifter, lära sig säga nej, tänka mer på sig själv (handlar ej om egoism, utan att vara vän med sig själv då blir man bra för sin omgivning också) och därmed ”unna sig LIVET” som jag skrev om för ett par veckor.

Lyssna på Din kropp, den ger Dig förvarningar om du börjar hamna i Din ”onda cirkel”.

Utmaningar

Numera kan jag utmana mig själv lite mer igen, men får hela tiden vara observant att inte stress får övertag. Jag har framtidsplaner, några tankar har jag i mitt huvud där jag kommer att bjuda in till lite olika arrangemang. Ska bara tänka klart och göra en förstudie i god projektanda innan jag sjösätter mina tankar.

Forsränning 9 maj 2015

 

Forsränning
Det arrangemang som ligger närmast är vårens forsränning som börjar närma sig. Ser fram emot att ett helt gäng galningar i olika åldrar samlas för ett litet våräventyr.

 

Rolig aktiviteter

De senaste veckorna har varit påställda med många roligheter, kraftansträngningar och underhållning.

Påskhelgen täckte vi av båten och började putsa och vaxa sidorna, installerade lite elektriska prylar med lite kabeldragningar och hade några härliga dagar i båthamnen.

Barnbarn/farmor-resa

Påskafton åkte jag hem för att dagen därpå hämta mitt kära barnbarn, 6 år, och vi drog på Ålandskryssning, bara han och jag. Så härligt att få ”bara vara-tid” med honom. Var en hel del påsklovsunderhållning för barn på båten och vi fick skratta och ha skoj. Underbar kompis att umgås med.

Caprice-middag

Helgen efter hade vi Vårcaprice med manskören Harmoni här i Lindesberg, Charlotte Perrelli var den kända gästen och så har de alltid en hemlig gäst. Självklart var det Idol-vinnaren Martin som var hemlig. Kören är superbra och flera nya har börjat, varav flera jag känner. Så roligt se dem på scen. Mycket bra arrangemang, som vanligt.

Det här har blivit en tradition att vi samlas, mor, far, syster, sambo, svägerska med sambo och i år var yngsta sonen med, för att njuta Capricen på eftermiddagen. Sedan hem till oss och vi bjuder en trerätters middag. Så har vi hållit på i säkert 12-13 år.

I år blev det till förrätt en zucchini, delad på längden, med en champinjon och tomatsås, toppad med lite parmesan innan gratinering.

Varmrätt en tjälknöl på älg, som legat i en rödvinslag (tips från kollega), mos på blomkål och vitkål, gjorde en gräddig champinjonsås (fick ta loss lite champinjoner åt mig själv innan), grönsallad, tre olika paprikor som stektes för att sedan gratineras med getost som tillbehör. Receptet kommer jag tyvärr ej ihåg var jag hittade, men finner jag det så länkar jag upp.

Efterrätt blev en hallonpannacotta på kokosgrädde och lite kokosflingor, hade i lite vaniljpulver också. En klick grädde fick toppa upp. Tittade lite på recept men det blev ett eget försök som ej skrevs ned, då flesta recept är med grädde.

Träningsvärk

Förra måndagen var jag till Falun och flyttade sonen med familj, då var jag glad över de muskler jag har av jobbet. Fick ingen som helst träningsvärk. Hann få lite tid med lilla barnbarnet och hennes underbara charm.

Inte heller kände jag av att klättra och putsa båtsidorna med armarna över huvudet mest hela tiden, under påsken. Men att utföra lite andra rörelser med armarna på yogan i torsdags, då slog det till. Gäddhänget fick sig en omgång, inte mycket men ändå. Vilket talar om för mig att jag kanske borde göra lite mer träning med de muskler som ej används på jobbet.

Är dock glad över ”byggabakaxelmusklerna”, som jag får av mitt fysiska arbetet varje dag, när tunga arbeten utanför jobbet behöver göras. Speciellt med tanke på att när jag mådde som sämst fanns ju ingen kraft alls i kroppen och nu är jag hyfsat stark igen.

Sista flyttlassen i Falun avverkades i lördags, hann ut i skogen precis bakom huset med Vega och hoppa från stenar. Bra sysselsättning för en gammal stel farmor och en 1,5-åring i strålande sol och underbar tallskog.

Leverbiff

Har köpt hem lite nötlever som jag har i frysen, tänkt mig att järn i kroppen ska hållas i trim. Och vi tycker båda om att äta lever i detta hus. Hittills har jag bara skivat och stekt. Men i torsdags slog jag till och gjorde leverbiffar, blev lite av varje i dem. Letade recept i olika forum och fick tips och trix, sen blev det en egen komposition. Tog en halv riven morot, lite ansjovis, lite lök, kokosgrädde, lever, salt och vitpeppar. Fram med stavmixern, blev en lös smet men gick bra att klicka ut steka.

Rökt kött

Fick hem kött igår dom en kollega har rökt. Fläsk, lamm, nöt och älg har vi nu rökt, allt närproducerat. Älgen längst bort, kommer ända från Ydre.

Gott bacon, smörgåspålägg och en del i bitar att ta fram från frysen. Lyx!

Nu rundar jag av dagens inlägg, finns fler varningar men av annan karaktär som jag skriver om nästa vecka.

Nästa veckas rubrik: Tips på naturliga produkter

Var rädda om Er själva, ingen annan kan göra det åt Er!

Kina

 

 

 

 

 

 

Flytt”karl” idag

Hej!

Vill bara tala om att påsken var fantastisk, senaste helgen likaså. Därmed har jag ej haft tid att ens tänka på bloggtext. Alltså får det bli en vecka till, innan mina varningar kommer.

Nu drar jag till Falun och ska agera flyttkarl. Bara att spänna musklerna.

Ha det gott!

Kina

 

 

Att unna sig – LIVET!

Fick rubriken till mig av en kollega för ett par veckor sedan när vi diskuterade allt vi unnar oss.

När man talar om att unna sig något så är det i stort sett alltid något med socker, alkohol och/eller gärna även kemikaliefyllt. Det är i alla fall vad jag upplever när jag hör folk säga att de unnar sig, ja förstås även fettiga chips och annat skräp ingår ju också. Och jag har varit där själv i belöningsträsket som får så mycket motsatt effekt.

Vi hittar på massor med orsaker till belöningar där vi unnar oss något gott, gärna varje dag. Sen ska det tränas, motioneras och få bort allt det där unnandet!

Det kollegan sa var att: ”Jamen, du unnar dig ju livet”. Och det känns som det är just det jag försöker göra.

Sjuk = tycka synd om = äta socker

När vi känner oss hängiga, trötta och har åkt på någon infektion eller inflammation i kroppen så tycker vi synd om oss och fyller på med mer socker eller annat skräp. Och förlänger därmed antagligen sjukdomstiden.

Är grunden att äta så kallad ”vanlig mat” som är fylld med socker, gluten och kemikalier så blir man inflammerad och infekterad i kroppen. Vilket medför att man kanske blir förkyld ofta eller har ont lite här och där (som gärna blir värre och värre med åren då kropp ej orkar ta emot mer). Då fyller man på med mer skräp för att man känner sig klen och även en massa mediciner, så kroppen får jobba ännu mer för att bli frisk.

Istället för att försöka mota ”skiten” med stora mängder ingefära, gurkmeja, lök, vitlök och annat naturligt läkande och inflammationshämmande. Hörde på en podcast med Peter Wilhelmsson, återigen en klok och innehållsrik intervju av Anna Sparre, där han på slutet menar att om man råkar bli förkyld ska man inte mesa utan verkligen ösa på så mycket man bara orkar med ovan ingredienser för att mota bort ohälsan. Där ingick inte några ”tyckasyndomgodisbelöningar”.

Efter träning

Jodå, i mitt tidigare liv unnade jag mig något extra när jag hade varit duktig och tränat, chokladkaka, godis eller annat krafs. Hjärnan tycker att man varit duktig och därmed måste man belöna sig med något gott = sött! Vilket då göra att träningen var i stort sett bortkastad. Den period jag hade åren före 2011 när jag lade om kosten, med mer viktpåslag gjorde min vanliga kosthållning med massa socker i (jag åt ju vanlig mat….) att någon viktminskning blev det aldrig. För att jag skulle dra ned på det jag åt var totalt uteslutet då mitt humör definitivt inte klarade av att bli hungrig.

Belöningar i form av socker, äta vanlig mat och träna lite när jag hade tid, gjorde definitivt inte att jag tappade minsta gram i vikt. Utan sakta men säkert ökade jag succesivt. Tills jag läste Matrevolutionen 2011, som jag skrev om i höstas.

Nu har jag lärt mig att äta mindre och springa mer inte är ett alternativ och är ganska meningslöst om det man äter ger ohälsa och lagrar fett i kroppen. Man kanske inte märker det i unga år, men det kommer ohälsa med åren när man lagrar in en massa skräp varje dag som inte ger speciellt med näring. Jag har provat och det gick verkligen inte bra, skrev här om vad som hände när jag ökade på skräpmaten för jag hade ”inte tid” att laga mat.

Bekräftelse på TV om gener

Jag har tidigare skrivit om att jag har mina gener som jag vill lura genom att äta hälsosamt för att inte släppa fram dem. Har ju med mig reumatism, hjärt-kärl-sjukdomar av olika slag, stress, karpaltunnlar och säkerligen mycket mer smått och gott. Dessa åkommor är jag övertygad om kommer från att man släpper fram dem genom att äta sånt som bidrar till inflammationer och infektioner. Och i veckan råkade jag få syn på ett klipp från Nyhetsmorgon på TV 4 där man just pratade om: Ändra livsstil – påverka dina gener. Precis så tänkte jag när jag läste Matrevolutionen, att jag vågar inte fortsätta äta en massa mat som kan sänka immunförsvaret och släppa fram det jag har i genbanken. Sen har resan varit krokig till hur jag tänker och äter idag. Resan är säkerligen inte färdig än hur jag kommer att äta framöver, man lär sig mer och mer vartefter, jag provar lite här och där vad som händer i kroppen. Men att äta mig sjuk, med medicinering eller annan anpassning, det hoppas jag verkligen att jag slipper.

Vad unnar jag mig då?

Det jag bland annat unnar mig är god mat, vin, nyttigt godis, massage ca 1 gång i månaden, att inte åka på åkommor, drömma framtid, yoga, rida, sätta mig i solen och bara inte göra något, umgås med nära och kära, leka barnbarn, vara lat, ge mig tid att läsa och uppdatera mig själv om hälsa, blogga och vara lite tillgänglig att hänga på om något kul dyker upp. Och någon liten pralin från Bergslagspraliner, ska jag unna mig så ska det vara kvalitet!

Kloka ord

Läste några kloka ord från Tomas Gunnarsson, som har en massa kloka budskap på Facebook bl a i gruppen Att överlista Jante.

”Lev Ditt liv som en film som Du vill se om!”

När jag läste den texten tänker jag att när jag gör en återblick av mitt liv så ska det fortsätta att vara så innehållsrikt att jag verkligen vill minnas det som en fantastisk långfilm. Det har varit lite svackor här och där, men på det stora hela så är filmen hittills både fantastisk och lärorik.

Sockerfilmen

Nu kommer fler och fler runt mig och talar om att de sett Sockerfilmen och fått sig ordentliga tankeställare. Det gläder mig och jag hoppas verkligen att än fler kommer att se den framöver.

gelegodis

Nyttigt gelégodis

Nu har jag provat att göra gelégodis. Har under de senaste veckorna fått till mig hur nyttigt gelatin är på olika sätt. Birgitta Höglund har självklart ett recept på nyttigt godis i sin receptsamling och igår tog jag och provade att göra en halv sats av detta gelégodis, jag valde hälften blåbär och hälften hallon och ej någon sötning. Ååå så gott, lite sega råttor-känsla och så veta att det är bara bra saker i dem. Nästa gång blir det hel sats, kanske flera olika inför påsken.

Här har Birgitta laddat upp med Påskspecial – 130 tips på recept till påskens buffé. Har ej hunnit titta igenom, men jag delar med mig i alla fall för jag vet att det är otroligt bra mat hon lanserar.

Farmorsemester

Annandag Påsk är jag upptagen med mitt äldsta barnbarn, vi ska på farmorsemester ett par dagar, bara han och jag. Alltså är det bloggledigt till 4 april.

Nästa rubrik: Olika varningsklockor

Vårdagjämning, det känns väldigt fint och jag jobbar kvällstid och kan därmed njuta lite dagtid ute. Långfredagen ska båten täckas av och vårputsning ska börja.

Ha det bäst!

Kina

 

 

 

Mina ambitioner inför min framtid

Mitt mål för framtiden är att vara så klok att jag håller kropp och själ i någorlunda trim för att kunna låta mig införliva mina drömmar utan att behöva handikappanpassa eller åldersanpassa för mycket. Fast jag i år blir hela 58 år så är ambitionsnivån för drömmarna högre än någonsin, kanske är det åldersnoja att jag vill mer och mer – i alla fall i tankevärlden.

Ser lite för många runt mig som är bra mycket yngre och/eller jämngamla som har ont och en massa så kallade ålderskrämpor och onödiga medicineringar. Jag har och har haft krämpor men de ska bekämpas med näbbar och klor, för jag vägrar att stagnera och hamna i medicinfällan eller att tankemässigt säga till mig själv att jag är så gammal så det hör till åldern. Skitsnack! Man är och blir vad man äter, dricker och tänker – det är min absolut bestämda åsikt. Och det är aldrig för sent att ändra livskvalitet, men man MÅSTE ändra för att kroppen ska få en minsta lilla chans till återhämtning från ohälsa. Kroppen är riktigt finurlig och repar sig om man är snäll mot den. En fysisk skada kan hämma men finns inte det att skylla på så är det bara att ta tag i sitt liv och våga förändra.

Som Anna Hallén skrev på Facebook igår: ”Har jag alltid gjort rätt? Är jag så perfekt? Oh nej” Hon skriver om hur hon vågade lära nytt och ändra sig från att tidigare tro på lättprodukter och margarin och därefter må bra. Jag delade hennes inlägg igår (13/3), mycket läsvärt.

Föredöme

Jag vill vara föredöme vad gäller kost som är bra för mig och som jag vet är bra för andra också, man måste dock komma till egna insikten. Genom de podar jag lyssnar på och den information jag läser så är jag mer och mer övertygad om att jag är på rätt spår, sen kan man alltid lära sig mer och mer. Alla behöver definitivt inte hålla sig lika strikt som jag gör, men gör man bara halvdant så blir det ej någon större hälsovinst, tror i alla fall jag. Men å andra sidan är lite bättre än inget.

När jag mår bra så är jag bra i relationer till andra, när jag ej mår bra så är jag inte rolig – den insikten har jag kommit till.

Immunförsvar

Jag vill inte låta mitt immunförsvar gå ner sig, man vet aldrig vad det kan skapa. Finns alldeles för många läskiga alternativ vad man kan råka ut för med dåligt immunförsvar genom att äta en massa socker, gluten och kemikalier som idag fyller det som benämns som ”vanlig mat”. Ni som ej sett Sockerfilmen på SVTplay hoppas jag verkligen tar sig tid att göra det, skrev om det här.

Jag vill ej heller dra på mig konstiga inflammationer, förkylningar eller andra sjukdomar som man får genom att äta mat som ger inflammationer. Ni kan Googla och se vad som ger inflammationer i kroppen, många som skriver om det.

Ej gå sönder

Jag hoppas att jag har mina ben i trim och att benskörhet ej har påbörjats. Skidåkning och vinterns ishalka har jag klarat utan att ramla, så därmed är ej skörheten testad. Men jag hoppas att min överätning av mejerier ej har skadat för mycket, utan att jag ska klara någon liten vurpa utan att gå sönder.

Ej offra mig

Jag kommer vara mer tydlig mot min omgivning och inte offra mig bara för att omgivning tycker jag ska ”unna” mig något gott ibland = socker!!! Nej, det tänker jag inte göra. Om det så blir risk att jag aldrig blir bortbjuden. Jag vore väldigt tacksam om jag åtminstone får chansen att veta lite i förväg vad som bjuds så kan jag ta med eget om det bjuds sånt jag ej kan/vill äta. Om ej så får jag väl bli så ”ofin” att jag helt enkelt hör av mig innan. Det är ej problem med vad jag äter då det faktiskt är ren mat och jag har alltid möjlighet att ta med själv. Men det sticker i en del människors ögon att jag inte äter vad som bjuds, för det är man lärd att man ska. Blev väldigt inspirerad och övertygad om tydlighet när jag lyssnade på LCHF-ingenjören, My Westerdahl om hur hon talar om vad som gäller för henne och hennes sockerberoende. Det är väldigt många som ej inser sitt sockerberoende.

Mål

Jag vill väldigt länge till orka leka barnbarn, ta upp dem i famnen och kramas, springa, klättra och orka ha tid för dem. Alltså inte hamna i fällan att bara orka jobba, äta och sova – det livet är inte acceptabelt och har provats. Skrivit om det ett par gånger dels vid kraschen 2006kraschen 2006 och dels när jag höll på att dyka igen 2010.

Farmorsemester

Klättra med barnbarn 2013
Klättra med barnbarn

Har börjat med farmorsemester som födelsedagspresent med stora barnbarnet från förra årets 5-årsdag. Då var vi till Stockholm och kollade dinosaurier. I år blir det Ålandskryssning under påsken, bara vara-tid tillsammans. När den lilla tösen blir 5 så ska det börjas med henne också. Ensamtid med dem och göra något kul, utan stress eller prestation.

 

Och jag vill att mina barn ska lita på att farmor håller sig på benen när de låter mig ta med deras älskade barn på olika utflykter och äventyr. För det ska vi hållas med länge än och då måste farmor hålla sig i trim för att hitta på roliga aktiviteter när de blir äldre.

Aktiviteter

Segla, köra mc, slalom, rida, forsränning, vandra, klättra (lite lagom), pulkaåkning, leka är några aktiviteter som jag vill hållas med länge, länge än. Så kan det dyka upp nya spännande äventyr som behöver provas och då ska jag göra det om jag vill, inte om jag kan. En sak jag är lite sugen på att prova igen är vattenskidåkning, var väldigt längesen (mitten 90-tal) och det är så härligt kul. Nån dag kanske det blir av.

Resor

Har flera drömresor och i fredags började vi planera en – Sydafrika! Med kära far och syster, ska bli så roligt och spännande att göra en sådan resa med dem.

Finns fler drömresor som jag ska vill göra i olika världsdelar och med olika inriktningar. Dock ej charter till en solig strand och inte göra något. Ska jag lägga tid och pengar på resor så vill jag få mer ut av det. Numera säger jag dock inte ”Aldrig charter” för jag vet ju att rätt vad det är så kan det vara ett alternativ att åka någonstans och bara göra ingenting för att få lite lugn i sinnet. Min årliga frid får jag på segelbåten under sommarsemestern vilket är väldigt priviligerat, fyra veckor på vattnet är en lisa för själen. Medan andra finner sin frid av att åka solsemester och det är ju så skönt att vi kan välja.

Måne ner 2013-06-23 03.43
Fridfullhet!

Införliva drömmar

Jag ska bli duktigare att införliva mina drömmar utan påverkan av andra. Ibland kommer jag utföra dem själv eller så gör jag dem tillsammans med de som har ungefär lika drömmar. Att våga önska och drömma utan restriktioner eller begränsningar brukar löna sig genom att det löser sig på ett eller annat sätt. Jag har varit duktig på att sånt händer bara andra, men nu ska det banne mig även hända mig. Släppa lös tankens kraft!

Nytt ordspråk från Annica Nilsson på FB:

Endast framtiden går att påverka, gårdagen är bara erfarenhet!

Och jag har bestämt mig, jag ska LEVA HELA LIVET!

Fylld frys

Igår fylldes frysen med en närproducerad halv gris, så lyxigt och gott inför vårens grillningar. Hittade ett recept på kåldolmar härom veckan i tidningen som också ska provas med fläskfärsen, var helt utan en massa onödiga fyllnader. Nu finns gris, älg och lamm lagrat i frys och det kommer lite nöt här framöver. Bara att fylla på med fisk och kyckling mellan varven och till det massor med grönfoder av olika slag.

Fett – ghee

Köpte förra året en dyr burk Ghee för att prova, proteinfritt smör, och det smakade absolut inte gott. Därmed blev burken stående i kylen. Har läst hur folk fixar sin egen Ghee, men tänkt att blir det så otäckt så lägger jag inte min kraft på det. Men nu har nyfikenheten tagit över och i lördags smälte jag ned ett paket smör och tog bort proteinet och har nu en GOD Ghee i kylen. Blomkålsriset förgylldes med en klick igår. Rent lycklig är jag!

Bjuden middag

Yngsta sonen med familj var här i helgen och plockade ihop det sista i huset och bodde hos oss. När de var klara i lördags kväll så kom de hem och tillverkade fantastiskt god middag. Jag hade satt in kött i ugn, tagit ut och lagt folie på, sen satt jag i soffan och bara vilade tills mat serverades med ett glas rött. Toppklass!

Nästa veckas rubrik: Att unna sig – LIVET!

Ha det gott!

Kina

Allergier -gamla och nytillkomna

SEgling

Har genom åren alltid lidit med de som har svåra allergier av olika slag eller sjukdom som gör att de alltid får anpassa sig till vad göra eller vad äta. Varit rädd för att själv råka ut för det eller någon i familjen, främst när barnen var små funderade jag en hel del på det. Men tyckte allt att vi var helt förskonade från att behöva ens tänka på vad vi åt eller vad vi gjorde.

Nickel

Några ”lätta” åkommor har jag haft sedan väldigt många år. Runt 20-årsåldern konstaterade jag att nickel fungerar ej direkt på min hud. Klockarmband skapade en irriterande och kliande rand på skinnet och jag har alltid en tröja nedstoppad i byxor när skärp används så spännet ej kommer åt magen.

Köpte billiga örhängen under en period och kan därmed ej ha det längre. Provade göra hål nyligen igen, men det blir för mycket klåda så jag orkar inte ha på mig örhängen så ofta.

Parfym

Parfymer som luktar mycket har jag alltid haft svårt för, blir jag utsatt på lite nära håll under en tid så kommer huvudvärken och är det riktigt starkt och nära så känns andning av. Tack och lov så står det skyltar på väldigt många ställen att man ska vara sparsam med parfym av hänsyn till allergiker och många gör det. Men så finns det de som måste lukta mycket hela tiden – överallt. Jag såg ej det som en allergi för mig förr i tiden utan mer som något otroligt otrevligt, men nu ser jag det nog som att jag faktiskt är allergisk mot parfym. Själv kan jag använda en enkel citrusluktande parfym (konstaterade att jag tål den och har kvar sedan säkert uppåt 15 år) och det används så sparsamt att det mest är jag själv som vet att jag haft på mig.

Förstår inte varför man inte bara kan vara ren, byta kläder och tvätta sig utan att behöva lukta som ett helt parfymeri. Är definitivt inte bara jag som lider av sånt, men man säger ej åt någon som ”stinker” varken av parfym eller illaluktande svett. Kanske man ska börja göra det?

Hormoner

Min kropp och framförallt själ tycker inte om hormonförändringar i kroppen, p-piller och hormonstavar provades tidigt och det fungerade inte alls. Blev riktigt låg i humöret och ilsken. Hormonspiral provades i sena år bara för att hejda mensflödet, men se det gick inte, drygt ett halvår senare kastade kroppen ut den. Den fungerade dock humörsmässigt någorlunda.

Svett och värme

Har i vågor under årens lopp varit ”allergisk” mot min egen svett. Alltså blivit väldigt rödflammig och fått klåda när jag tränat och blivit svett. De sista åren med tillkommande vallningar så har det varit riktigt illa stundtals. Har inte fått bukt med det helt, t ex efter ridning, bastu eller att jag gör något annat svettigt så får jag nässelutslag över hela kroppen. Varit lite lugnare under senare tid när jag dricker Salvia-te varje dag och börjat hålla igen på kaffe och ser till att vara strikt återhållsam med mejerier och kolhydrater. Försöker att dra ned på värmen vid dusch, inte iskallt men ordentligt svalt. Då håller sig både vallningarna och nässelutslagen sig i schack.

Men sätter jag mig i en bastu så får jag igen det i flera dagar, är precis som det triggar igång.

Klister på plåster

När jag gjort illa mig eller blivit opererad så behöver man jag ”lappas” ihop med lite plåster och det tycker inte mitt skinn om. Kan sitta någon/några dagar men sedan behöver jag lufta skinnet och byta plåster för att det ej ska klia för mycket.

Uppiggande medel

Var ganska längesen som det blev populärt att äta Rosenrot för att bli piggare. Jag var väl som de flesta föräldrar trött lite för jämnan och provade dessa piller, men fick genast sluta då hjärtat började slå rejält. Blev ordentligt rädd. Så såna enkla quickfix för att bli pigg har jag hållit mig ifrån.

Lotioner

Torrt skinn har jag alltid haft och fått ta de mildaste smörjmedel jag hittat för att smörja in mig. Nu är jag lite lat och det blir bara nån gång då och då. Köpt milda produkter på Apoteket och de har väl antagligen inte varit de hälsosammaste, men man har ju ej velat köpa dyra grejer som man sedan inte tål.

Likadant med smörjelser och pålägg i ansiktet av olika slag, typ underkrämer, foundation och allt vad det nu är så har jag väl handlat nån gång då och då. Men jag går ej ur sängen i så god tid att jag kan anlägga fejset med en massa olika cremer och färgningar på morgonen. Jag är glad om jag hunnit få på mascaran och ibland någon mjukgörande creme. Har jag gjort mig till och hållit på med olika cremer så har alltid finnarna kommit igång ordentligt efter ett tag, så det har jag gett upp. Glåmigheten får ett ansikte under vinterhalvåret, man ser trött och hängig ut, men då får det vara så tills solen kommer och gör lite jobb. Under tiden får kokosolja sköta underhållet numera. Mascara är ett måste annars får jag hela tiden höra hur trött jag ser ut, det får jag ibland ändå.

Kolhydraterna

Har blivit oerhört känslig för kolhydrater, förstås inte av många, läser dock på nätet att jag är ej ensam. Ingen skulle vara gladare än jag om det inte var så känsligt, men det är inte värt det att offra sig att äta sånt som sänker mig.

Jag har belönat mig ordentligt under årens lopp som jag kommer att skriva lite om framöver. Hur belöningstänket sänker oss och nedåtgående spiralen är ett faktum.

Ett exempel på lite mer kolhydrater som jag provade i höstas var att köpa en flaska rödbetsjuice, 0,5 liter och tog en halv deciliter per dag och kom till dag fem och kände av humöret och hungern, så som det alltid blir när jag äter för mycket kolhydrater. Bara att lägga av.

Om jag ”smyger” i mig lite för mycket kolhydrater lite då och då så sjunker humöret sakta men säkert och så blir jag arg/ledsen för ingenting rätt vad det är. Och hungern sätter in, den otrevliga hungern.

Äter jag något riktigt sockrat så går hjärtat igång och bultar och skuttar, huvudvärk smäller till och man blir nästan ”bakis” när det börjar gå ur. Och humöret sjunker rätt omgående.

Mjölkprotein

Lycka för 5 år sedan med start av LCHF var ju det feta underbara mejerierna, som jag överöste mig själv med, yoghurt, grädde, smör och ost. Varje dag och i perioder mer än lovligt mycket, är ju så otroligt gott. Men till slut sa kroppen stopp och nu är det tvärslut med mjölkprodukter för proteinets skull.

Det är en oerhörd förlust för mig, älskar ju mejerier och skulle kunna göra mycket för att kunna återgå att äta det igen – i rimliga proportioner. Men missbruk är missbruk – det blir ett stopp.

Gul lök

Gul lök fungerar ej heller då gasar magen åstad. Vitlök är inget bekymmer, lite salladslök går också bra. Men hackad gul lök får jag använda att ställa vid sängen vid förkylningstider.

Våren är på vägs

I lördags var vi till Båtmässan i Stockholm och började tänka båtliv igen. Handlade dock inte nåt till båten, blev ett värmande cykelsadelskydd, ett par sandaler och lite SAndaldelikatesser som också var representerat bland båtgrejerna.

Söndagen tog jag en tur till Falun för att hälsa på den flyttande sonen med familj och se var de bor. De har ju en mellanlägenhet innan de får åtkomst till den lägenhet de ska bo ordentligt i. Fick umgås med Vega i några timmar och njuta hennes härliga påhitt.

Jag åkte själv till Falun, vilket medförde att jag hade tid att lyssna på podcasts igen. Har inte lyssnat på alla av Anna Sparres poddar än och jag blir lika glad varje gång jag tar mig tid för att lyssna.

Denna gång blev det:

Intervju med Anna Hallén – nervsystemet, trötthet och värk, ADHD och stormar i privatlivet. Vilken människa, hon älskar sin ”spretiga hjärna” (ADHD) och berättar hur hon hanterar livet  och hälsan på ett klokt och medicinfritt sätt.

Fetter – och skillnaden mellan margarin, smör och matfettsblandning. Ni som fortfarande är fetträdda och använder Flora, Milda, LättoLagom, Becel osv bör höra denna podcast, för den egna hälsans skull. Inte vettigt att använda nämnda produkter överhuvudtaget.

Intervju med Annika Dahlqvist – läkaren bakom LCHF och otaliga tidningsrubriker – om personliga hälsovinster, yrkesmässiga motgångar, om kost, vaccinationer och att vara ”Fettdoktorn”.  Vilken styrka Annika har som orkat stå för det hon upplevt själv genom sin egen hälsoresa och tror på för oss alla andra.

Nästa vecka: Mina ambitioner inför min framtid

Ha det gott!

Kina

 

 

 

 

 

 

Skidsemester, mat och socker

Westendorf

Hemma igen efter en fantastiskt härlig skidvecka i Österrike med ett busslast härliga människor, underbara vyer och blandat väder. Stundtals riktigt varmt och skönt och utesittande, ibland fick man gå in för lite fika eller lunch då vädret var lite kyligare.

Bland de första frågorna jag fick vid hemkomst – vad kan du äta när du är ute så där?

Så jag tänkte skriva lite om vad jag ätit och att det gått alldeles utmärkt.

Matsäck

På bussresan söderut hade jag gjort iordning ”Chrille-mackor” som är perfekta matsäcksmackor. Jag bakade Birgitta Höglunds Formfranska dagen innan och fixade enkel majonnäs från 56kilo.se. Gjorde en röra på skuren rökt skinka, majonnäs, salladslök, salt och peppar, lägger röran mellan två skivor bröd. Doppar dubbelmackan i uppvispat ägg, låter ligga en stund så brödet suger i sig ordentligt. Steker i medelvarm panna, båda sidorna. Man står sig riktigt länge på såna mackor.

Vi hade även lite ölkorv, en burk med uppskuren paprika och gurka, några kokta ägg och vatten med. Vi fyllde på med kaffe där vi stannade, på färjorna och rastställen i Tyskland. Och vi var ej ”dödligt” hungriga vid framkomst efter ett dygn på buss.

Frukost

Jag tog med kokosgrädde på tetra, kokosolja, fiberhusk, kanel och kardemumma för att göra min gröt. Fick redan förra året göra min gröt i köket på vårt härliga hotell Stimmersee, strax utanför Kufstein. Jag fick gå in i köket varje morgon och rådda runt i år också, det enda jag behövde till gröten var ett ägg, vilket inte var ett problem. Hade även med mig nybakat zucchinibröd som jag fick lägga i en glassfrys så det höll sig under veckan. Torkad salvia (dämpar vallningar) hade jag också med, lade en portion i en thepåse från ICA varje morgon.

Frukosten bestod därmed av:
Gröt – som ej ser så aptitlig ut men gör mig mätt och välmående
Ett kokt ägg
Ett glas vatten
En macka med deras underbara rökta skinka
Salviathe
Ibland lite kaffe (försöker ju hålla igen på det och märker att vallningarna gett sig lite)

Lunch

Första lunchen blev den traditionella gulaschen, det var söndag och vi drog till kyrkan (högsta toppen) och där är det gott med soppan. Tyvärr lite för mycket potatis i men jag överlevde detta. Drack mest vatten vid våra stopp och tog bara lite öl av Chrille då och då. Weissbier Dunkel är vår favorit därnere.

Två dagar blev det ägg och bacon och en dag var vi till ett ställe där de står ute och grillar kyckling. Halv kyckling, mixed sallad och majonnäs – så otroligt gott!

Sista lunchen i backen ”offrade” jag mig på den andra traditionen – wienerschnitzel!!! Den var jättegod och det gick bra eftersom jag ”skötte” mig med kosthållningen runt omkring.

Middag

Vi äter alltid middagen på hotellet. Jag fick stor sallad istället för potatis till det jag beställde, till fisk bad jag om majonnäs och fick in en hel flaska så det var bara att klämma på över tallriken. Enda rätten som det både är sås och varma grönsaker till var en fläskkotlett med grönpepparsås och stekt paprika, var riktigt gott.

Noterade att fler i sällskapet tog in mixedsallad istället för pommes då och då.

Många goda efterrätter finns också, men då jag vet vad som händer så känner jag inte behov av att riskera hälsan och humöret genom att äta det.

Smakprovade

Sambon både åt och drack extra under veckan, så jag tog nån tesked här och där, men det smakade inte gott. Inte ens varm choklad med rom och grädde smakade så jag behövde ta mycket, för sött.

Jag höll mig mest till vin och så har vi våra vänner på skidresan som verkligen gillar Gammeldansk och det gör vi också. Det tog jag några dagar och fick betala dyrt dagen efter, bara att sluta. Magen slog bakut.

Matsäck hemresa

Liten kylväska var ju med och kylklampar lades ner i glassboxen, alltså kunde vi handla på oss en del mat som behövde vara kallt till matsäck på hemresan. Hade även zucchinibröd kvar.

Vi handlade en burk med heta räkor i manuell disk, ölkorvar, paprika, tomater, jordnötter, skinka och en tub majonnäs. Och så ett par flaskor vatten, vi klarade oss fint.

Bussen stannade för lunch på ett ställe i Tyskland och en del var Burger King och andra delen var mer husmanskost. Där fanns två minibufféer med bland annat grillad kyckling, stekt zucchini, brysselkål, vitkålssallad och andra grönsaker utan mejerier på, å vad jag blev lycklig. Var egentligen inte hungrig men åt av ren glädje att det fanns så mycket gott att äta.

Bussresorna, både ner och hem, var inga problem alls. Vi sover bra både sambon och jag, lite nackstelhet vaknar man av då och då och får byta läge. Trevligt sällskap, röra på sig lite vid varje stopp och det blev bara lite extra svullnad runt fötter och anklar. Vi landade strax efter kl. 06.00 lördag morgon, hem och sortera tvätt och få igång tvättmaskin. Handla lite och sen invänta prinsessan som kom under förmiddagen. Föräldrarna åkte och packade och körde till Falun och återvände för att sova här. Sen packade de vidare söndag förmiddag och åkte norrut efter lunch, så jag fick mycket kvalitetstid med den lilla.

Framåt kvällen var jag och hälsade på min stora prins, som varit ledig hela sportlovet och gjort en massa roligt. Behövde få mig en Viggo-dos också, då jag jobbar kväll under kommande vecka och därmed ej hinner träffa honom.

Sockerfilmen

Under veckan i Österrike har jag sett att SVT sänt Sockerfilmen och igår tittade jag på den (den finns på svtplay till 20 augusti). Kände igen mig i allt, men man är ju ej medveten om vad man stället till det inuti sig själv av en massa socker. Är en australisk kille som testade att äta så kallad ”vanlig mat” under två månader, alltså inte en enda läsk eller skräpmat, utan det handlade om vad vi anser vara vanlig mat och som livsmedelsindustrin har proppat med socker. Jag hoppas att många tar sig tiden att se filmen och ger sig själv funderingar på vad man äter och börjar läsa på förpackningarna. Tror även att det är många som inte ”vågar” titta, för då kanske man behöver förändra sin livsstil för att inte hamna i livslång medicinering när kroppen inte orkar längre.

Jag hör många som säger att de inte äter så mycket socker och de tänker då på läsk, godis, kaffebröd och den kategorin. Men de flesta får i sig massor med socker av sin kosthållning och som vi blivit lurade att uppfatta som vanlig mat. Lightavdelningen är en stor bov tillsammans med färdigmat och smaksatta produkter. Det har definitivt inte bara med vikt att göra.

Kalorier

Filmen visar också på att kalorier är olika saker var de kommer ifrån och vad de gör för kroppen. Äter man bra kalorier så behöver man inte räkna ett enda dugg. Jag struntar fullständigt i sånt och jag äter massor av kalorier varje dag, men då det är bra kalorier så ger det mig ingen viktökning. Blodsockret håller sig jämnt, vilket håller min stress i schack.

Läkemedel

Det har varit mer intressanta länkar jag läst och sett, bl a skriver Kostdoktorn idag om ”Så tar läkemedelsindustrin livet av tiotusentals runtom i världen”.
Han skrev tidigare om ”Så försöker läkemedelsföretagen hjärntvätta din läkare” och han VET då han är läkare själv och varit med och hört hur man påverkar från läkemedelshållet. Annars tjänar de ju inga pengar!

Aspartam

Såg en artikel om vad som kan hända med sötningsmedlet aspartam och känner instinktivt att det är inte något att rekommendera. Alla blir inte lika sjuka som denna tjej, men man kanske åker på mindre åkommor som orsakas av att man dricker lightläsk. Om man nu dricker något icke hälsosamt någon gång ibland är det säkert inte farligt, men dagligt intag av ohälsosamhet oavsett vad det är ger kroppen stryk på ett eller annat sätt. Tror i alla fall jag och har en del egen erfarenhet.

Forskningsfusk

Nu ska jag ut i solen och plugga in Anna Sparres intervju med Doc Ralf Sundberg i öronen. Rubriken är – Kolesterol, blodtryck, kostråd och forskningsfusk. Ralf är en modig man som både är läkare och forskare och vågar tala om sanningen runt forskning.

Nästa vecka skriver jag om mina allergier, jag har ju ansett att jag inte har några tills jag börjat rannsaka mig själv. Fler av dem har kommit på senare år genom ”missbruk”.

Ha en go vecka!

Kina

 

 

 

 

Hjälpmedel slå av hjärnan – yoga

hnder

Yogan hjälper mig väldigt mycket, både med kropp och själ. Bara att komma in i lokalen går mina stressnerver ner i varv, att sen lägga sig platt på rygg på yogamattan så dröjer det ej länge förrän jag sover. Alla hör när jag försvinner för jag snarkar i det läget.

Sen kommer Mari in, på Maroja Yogacenter, med sin underbart behagliga röst och drar liv i en och man får sig en genomgång av kroppen medelst djupandning och försiktiga rörelser. Jag går medicinsk yoga, snäll mot kroppen och det viktigaste för mig är att slå av hjärnan för ett tag.

Även om jag inte känner mig helstressad nu för tiden så har jag inte slutat tänka. Förr var det mycket mer och med sån där oro som man skapade i den stirriga och stressade hjärnan och det tog väldigt mycket kraft. Numera går hjärnan på planering framåt och som jag skrev för några veckor sedan så planerar jag in lite väl mycket då och då.

Egentligen skulle jag nog behöva yoga/meditera varje dag, men jag kommer inte till skott. Jag har skivor hemma, men de används mest när det är långa lov hos Mari, då brukar jag ta tag i mig själv då och då. Det är något jag skulle kunna bli bra mycket bättre på.

Nu är det inte lätt att slå av hjärnan hela tiden under yogatimmen, tankar fladdrar och far på allt möjligt, men någon stund då och då får jag vila. Jag mår väldigt bra efter och det blir olika reaktioner i kroppen av olika typer av pass. Sånt vet man aldrig i förväg men mest känner man sig nöjd.

Medicinsk yoga

Finns olika sorters yoga, för mig och min stresstendens och prestationsnoja så fungerar medicinsk yoga ypperligt. Har i alla fall lärt mig att lyssna på kroppen vid övningar och jag måste inte alltid prestera en massa. Under de här åren jag har gått så har jag ibland haft ont här och där och då får man anpassa sig och känt mig mycket bättre efter. Yoga lossar spänningar även om man inte tar i för kung och fosterland.

Försöker även på jobbet att aktivt tänka att: ”NU ska jag bara inte tänka på något och djupandas lite”. Jo pyttsan, blir inte många sekunder förrän hjärnan hittar på något roligt, spännande, planerande eller irriterande att gå lös på. Jag gör i alla fall mina försök och någon dag kanske jag kan hålla huvud lugnt i nån minut/minuter här och där.

Ut och gå

Att gå ut och gå är ju också bra. En del säger att de går för att rensa skallen, det gör inte jag, då tänker jag ännu mer… Om jag går själv. Har jag någon med kan man prata om olika ting som kanske inte belastar skallen för mycket. Men är jag själv så inte går jag ”tanklös” och är jag då i en stressperiod så kan jag stressa till det ordentligt i skallen.

Kan nog säga att det är väldigt få gånger i vaket tillstånd som jag bara är, främst när jag är ensam, då tänker jag på massor. Väldigt ostrukturerat. Pladdra med kollegor under jobbtid går ju bra, leka med barnbarnen är också avkoppling för hjärnan. Den absolut i särklass bästa timmen i veckan, där ingenting av världen utanför, framtid eller matplanering klarar av att tränga sig på i skallen, är ridlektionen. Då slår jag av världen och det har alltid varit mitt andningshål. Haft några uppehåll genom åren, men återvänt till de fyrfota vännerna.

Åka slalom är också en aktivitet som gör att jag inte har tid att tänka på annat, ja förstås i liften hinner hjärnan gå igång. Men medan man glider på skidorna så är tankar stilla och man får hålla koll på underlag och folk omkring sig. Ofta är det ju vackra vyer att se också.

Färskvara

Yoga är en färskvara som behöver underhållas. Det är en träningsform, där man lär sig att använda andningen som mycket viktigt verktyg, kroppen får röra sig försiktigt och själen får ro.

Andningstekniken har jag haft mycken hjälp av om jag vaknat på natten och känner att huvud går igång, några djupa andetag och jag har somnat igen.

”Yoga är inget för mig”

”Yoga det är inget för mig, jag kan inte koppla av” har jag hört från väldigt många människor. De personerna kan jag nästan garantera att det blir ”tvingade” till yoga rätt vad det är för de har till slut stressat sönder sig och då först inser vikten av att stilla kropp och själ. Jag själv är ju ett praktexempel på just detta, skillnaden är väl att jag inte ens hade provat yoga innan jag brakade i ”väggen”.

Basal kroppskontroll, mindfulness och yoga är alla verktyg för att få lugn inombords och det behöver alla. Men de som antagligen behöver det mest förstår det minst. Vissa av oss måste gå den hårda vägen med det mesta. Det är dock väldigt skönt att komma till insikten om vad som behövs och inte behövs. Yoga behövs – alltid.

Har en skiva med ett pass som ger mig lugn, när jag kör här hemma blir det oftast den jag spelar.

Holistisk yoga är än mjukare och lugnare och gör att man läker inifrån. Gick en termin i en sluten grupp och det gjorde verkligen gott för själen.

Många jag känner har olika åkommor som man håller i schack med yoga, t ex migrän, värk i kropp och stress.

Rosa_o_Mari

Vi har två yogalärare här i Lindesberg, var en slump att jag hamnade hos Mari, på Maroja Yogacenter. Den andra är Rosa på Kroppsreconden, hon har även en grupp för bara män. Dessa härliga brudar samarbetar och anordnar olika tillställningar tillsammans.

Man är sin egen största fiende

Tänk om man vid tidig ålder hade den erfarenheten och kunskapen man har idag om vad som tröttar ut en. Att alltid ha ”hundrafemtioelva” bollar i luften, vara med överallt, prestera hela tiden och inte se de tidiga varningssignalerna och lyssna på dem, det är så dumt. Kroppen orkar länge men till slut säger den ifrån på ett eller annat sätt.

Det finns ett par fraser till som gör Dig själv till Din största fiende: ”Sån här har jag alltid varit”. ”Så här har jag alltid ätit”. När ohälsa sedan dyker upp förr eller senare, så är det nog bra att ifrågasätta sig själv. Så här har jag alltid varit kanske inte är så hållbart. Så här har jag alltid ätit – kanske inte heller är så hållbart i längden om kroppen tar stryk på olika sätt.

Jag har kommit till insikter som jag definitivt ej hade tidigare att kropp och själ verkligen hör ihop, stressar jag själen så säger kroppen ifrån. Äter jag mat som stressar min kropp så går själen lös och blir stressad. Jag har fått ändra på mycket i mitt liv för att må bra.

Förändringar runt mig

Får nog lov att inse att jag har varit lite extra tänkande den sista tiden, varit en del sjukdomar runt mig. Så har ena sonen med familj beslutat sig för att flytta 14 mil från oss för att prova på något annat här i livet. Jag önskar med hela mitt hjärta dem lycka till och förstår dem till fullo. Men min stora egoism började, samtidigt med beskedet för några månader sedan, fundera på hur tusan man ska överleva att inte ha den lilla prinsessan på snart 1,5 år på fem minuters avstånd.

Svärdotter har börjat sitt nya jobb sedan en tid tillbaka, sonen fick besked om jobb i torsdags så igår drog de till ett tillfälligt boende för att skola in Vega på dagis idag. Sonen börjar på sitt nya jobb nästa vecka. Ibland går allt väldigt fort och smidigt.

Jag tycker att jag har klarat denna omställning rätt bra och inte stressat upp mig till galenskap. Säger bara att om detta besked om flytt hade kommit för 3-4 år sedan hade jag nog fått totalfnatt. Nu är jag lugnare, tack och lov för alla. Och första dagen utan prinsessan nära mig har jag överlevt och hon hade roligt på sin första dagisdag, säger rapporteringen.

Vill förmedla en bild, nedan, med fyra viktiga punkter att hålla stress i schack som jag fick från en kär vän. Skulle behöva präntas in i huvudet flera gånger om dagen.

bild

Nu medan jag skriver fixar sambon Fläskpannkaka som Birgitta Höglund lagt ut idag. Luktar jättegott. Det blir matlådan i morgon, med lingonsylt och lite vitkålssallad.

Fortsättningen av denna vecka blir tvätt, packning och översyn att allt kommer med när vi på fredag eftermiddag borrar ner oss i sätet på bussen som tar oss till Kufstein. Ska bli så härligt att träffa alla. Ser verkligen fram emot vår skidvecka i alperna.

Alltså blir det bloggledigt nästa vecka, jag har inte tid! Återkommer måndag 29/2.

Bestämmer ej nu vad jag vill skriva om om två veckor, det får bli överraskning.

Ha det så gott så länge!

Kina