Ann Fernholms samarbete med diabetiker

sockerbroschyr
Ann Fernholm som kommer till oss i Lindesberg har under förra året samarbetat med Diabetesorganisationen i Sverige (DIOS) och Storstockholms diabetesförening i ett projekt att minska sockerkonsumtionen i Sverige. De tog fram en broschyr En liten broschyr om socker. Den går att beställa från Storstockholms Diabetesförening (SSDF) att använda t ex i förskola/skola/äldreboende för att öka kunskapen runt ämnet.

Har ni diabetes, prediabetes och/eller känner någon så tipsa om föreläsningen 20 april, den kommer att vara viktig för Er.

Psykiatrin och kost

PsykföreläsningFick i veckan ett sms från en vän med bild på en annons i NA, föreläsning på USÖ om Kost och psykisk ohälsa.

Första frågan i annonsen: Kan vi själva via kostvanor påverkar vår psykiska hälsa?

Enligt mig: SVAR JA!!!

Blev så lycklig att det äntligen kommer upp till ytan även inom vården. Jag är definitivt ett mycket levande exempel på hur kost påverkar min hälsa/ohälsa. Föreläsningen kommer dock lite väl olägligt i tid då jag har lite för mycket runt mig, måste ju vara duktig att säga nej när jag instinktivt känner att det blir för mycket. Är ju lite dålig på sånt, vill ju vara med överallt.

Antidepressivt och sjukskrivning

Jag kan säga att jag VET att jag skulle gå oavbrutet på antidepressivt och vara sjukskriven i perioder om jag skulle äta så kallad ”vanlig” mat. Full av socker, gluten och kemikalier. Jag har provat i 48 år och det fick ju en ände med förskräckelse, för vid 48 orkade inte kroppen mer av den omilda behandlingen jag gav den genom mat, stress och kontrollbehov. Den orkade ju ganska länge. När man är ung och ”odödlig” tänker man inte på att något skulle kunna skada en. Självklart fanns mer belastning i form av cigaretter och alkohol med i spelet också. Med tanke på hur jag mår av socker och egentligen gjort i alla tider så är nog socker och alla snabba kolhydrater som varit värst för mig. Skrev om sockrets inverkan på mig hösten 2015.  Har också skrivit ett inlägg vad gäller mig och skräpmat, för även jag gick på den finten att köpa färdiglagat för jag hade ju inte tid, var ju så stressad.

Det handlar ej bara om psykisk ohälsa med socker, jag VET också att det sitter ihop med den fysiska smärta man får när kroppen är sönderstressad. Den värken gör väldigt ont och vandrar omkring lite här och där.

Så med min erfarenhet vad mat gjort och gör med mig så skulle det vara väldigt intressant att höra föreläsningen nästa vecka, men jag behöver prioritera att inte överbelasta veckan. Jag hoppas den återkommer och att jag då har mer tid.

Balansgången

Än så länge så har jag klarat balansgången att jobba heltid inom industrin och att på fritid lägga engagemang på föreläsningen. Många timmar blir det och många fantastiska möten med folk man känner och nya möten med helt fantastiska människor. Vilket engagemang och intresse jag möter. Än finns det biljetter kvar och jag hoppas att ni är med och delar, på Facebook, bland släkt, vänner och kollegor så att de som vill gå verkligen får informationen.

Känns lite roligt att man efter 11 år sedan den stora utmattningen börjar våga ta ut svängarna och utmana mig själv. Känner nog lite allmänt att jag vågar tänka i nya banor och ser framåt med tillförsikt. Har man haft en lång period i livet när man inte vågar, orkar eller vill tänka framåt så är det en lisa för själen att nu känna så här inför framtiden – igen! Skrev om olika typer av drömmar och odrömmar i ett inlägg förra året.

Ser verkligen fram emot den 20 april, få inspiration och utbildning av de två kloka kvinnorna Ann Fernholm och Birgitta Höglund. De har varit närvarande i mitt liv, på nätet, i flera år och äntligen ska man få träffa dem. Hoppas att just Du som nu läser och ej köpt biljett än gör det och som sagt tala gärna med Din omgivning att följa med.

Ikväll är det buggkurs – också en lisa för själen!

Ha det bäst!

Kina

 

 

 

 

 

Annonser

Hälsovinster för oss

Idag ska jag försöka sammanfatta de hälsovinster jag känner och även sambons efter fem år med LCHF och för min del mer åt Paleo sedan 1,5 år eftersom jag fick lov att sluta med mejerier då jag ej tål mjölkprotein längre.

Insidan

Det första som jag kommer ihåg ändrades väldigt mycket var den lugnare magen, helt otrolig skillnad. Från diarré till stenhård avföring pendlade jag mer och mer, värre och värre under årens lopp. Med onda hemorrojder som följd.

Hemorrojder

Under 10-15 år hade jag problem med dessa besvärligheter, fick ungefär vartannat år gå till kirurgen för ingrepp, antingen skära eller ”snara”. Inte kul, jag lovar och dessutom rätt smärtsamt. Ibland svällde någon bara lite grann och man kunde mota smärtan med salvor.

Det jag blev ordinerad var att jag skulle hålla min mage mer jämn och med bra konsistens på avföring och fick med mig granuler att dricka varje dag för att fixa detta. Var lika illa med både diarré och förstoppning.

Kistras

Värsta kistrasen kom med goda gräddiga gratänger, rårakor med fläsk, gräddsåser osv. Och jag skyllde självklart på att det var det feta som var problemet. Nej det var det inte – det var det feta ihop med potatis eller andra stärkelse/kolhydratfyllda rätter.

Hur många fester och middagar har man inte suttit på toaletten med otroligt illaluktande diarré och uppsvälld gasig mage under hela kvällen. Så fruktansvärt hemskt.

Nu äter jag massor med fett, protein och bara bra långsamma kolhydrater och kan därmed möta folk i toadörren utan att det stinker för jävligt efter mig. Om jag sköter mig, vill säga. Fuskar jag så återkommer de rumlande besvären rätt fort.

Det här är jobbigt att skriva om, (fått tagit sats länge) men jag har bestämt mig då jag förstår att jag faktiskt inte är själv. Och att det INTE är fettet som orsakar dessa besvär, utan de snabba kolhydraterna. Så ni som känner igen Er, bort med allt socker och mjöl och ni kommer må så mycket bättre, jag lovar!

Aldrig ren

Av hemorrojderna känner man sig heller aldrig ren, då det blev någon form av lite, lite läckage. Det är också borta sedan jag lade om kosten 2011. Vilket är en oerhörd vinst tillsammans med att jag inte behövt söka vården sedan dess.

Numera blir jag bara uppsvälld och pendlande konsistens på avföring om jag fuskar med vad jag stoppar i mig, men då vet jag varför. Gul lök är ju en fantastisk gaspåslagare, går bättre med salladslök och tack och lov kan jag äta vitlök utan besvär.

Värk i kroppen

Det sitter definitivt ihop med vad man äter och vad man tänker. Känner jag mig lite stressad så kommer värk ganska omgående på olika sätt och på olika oförklarliga ställen. Äter jag icke bra mat dessutom och dricker vin till så slår det till omgående. Jag blir riktigt stel i kroppen på morgonen, det går att leda upp rätt fort, men är indikation på hälsoläget.

Blir fortfarande lite stel i höfterna när jag suttit still en stund, men det är också bättre och går över så snart jag är igång.

När jag var som mest stressad så hade jag väldigt ont, ibland hela kroppen och andra gånger vandrande här och där. Det var som att musklerna var stressade, när jag gjorde någon aktivitet så kändes det som att de krympte. Det har blivit väldigt mycket mindre sånt under senaste två åren, kanske var det mejeripåverkan även på detta. Nu kan jag ut och gå en rask promenad utan att alla muskler känns krympta och behöver stretchas.

Urinvägsinfektioner

Sedan 20-årsåldern har jag så fort jag blivit kall känt av urinvägsinfektioner, men de första 15 åren trodde jag att det var äggledarinflammationer. Kall om fötter, suttit kall t ex i skidlift eller åkt pulka eller något vintrigt så har jag fått ont. Det är också borta, tänkte på det förra veckan i Romme, kände mig kall när jag satt i lift och gjorde mig beredd på värk men inget hände. Jag hade ju glömt de underbara ullmameluckerna.

Psyket

Jämnt blodsocker = jämnt humör!!! Det är så otroligt skönt att slippa vara arg, jag var det så himla länge, ofta och tärande. Jag har väl inte blivit en mes, men är nog lite mer nyanserad och avvaktande innan jag ryter om något. Men smygäter jag lite kolhydrater i flera dagar så går ilskan igång, den kommer smygande som en okontrollerad våg inuti kroppen och exploderar utan kontroll. Sambon eller andra nära och kära kan då råka illa ut, eller att jag bara bryter ihop och gråter och blir ursinnigt förbannad. Gärna på skitsaker!

Har ju alltid haft humör, men den här otäcka ”vågen” som bara störtar fram i kroppen är något som kom några år innan jag gick i väggen 2006. Då pendlade jag som värst i blodsocker av allt ”skit” jag åt. Pasta, bröd och färdigmat var basen. Vilket stressade kroppen hela tiden.

Har nu blivit så känslig att äter jag t ex en apelsin i flera dagar i rad så smyger sig humörsänkning på, jag känner mig ledsen, arg, trött och hungern kommer också. Det behövs alltså inte så mycket kolhydrater för att sänka mig och det är definitivt inte värt det. Jag kan äta något lite ibland och det klarar kroppen, men börjar jag smyga på mig för ofta så sänker jag mig.

Gnagande oro

Sedan två år kan jag säga att jag släppt iväg den där tärande oron, där hjärnan hela tiden fyller på med galna orostankar som det inte finns någon relevans för. Och när en oro släpptes så hittade jag på någon ny tanke att oroa mig för, som jag absolut inte kunde påverka. Det var sambo, barn, barnbarn, kompisar, jobb, föräldrar, kollegor ja vad tusan som helst som jag kunde hitta på att oroa mig för, så gjorde jag det. Det sliter, det sliter oerhört. Men nu känner jag att jag inte oroar mig alls på det sättet, tänker gör jag men på ett mer konstruktivt och icke oroande vis. Det är väldigt skönt det också, att kunna ta motgångar, förändringar eller andra besked utan att hjärnan går lös som en galning och oroar sig för sånt man ändå inte kan göra något åt.

Spända käkar

Av att oron lagt sig, själen lugnat sig och hela jag mår bättre så behöver jag heller inte bita ihop käkarna så till den milda grad att tänder spricker, värk i hela tandgarnityret eller att käkmusklerna krampar. Första gången jag bet ihop tänder och fick kramper var redan på 80-talet och det gjorde otroligt ont. Blev så spänd att jag knappt kunde öppna munnen för att äta. Fick loss det med kindmassage flera gånger per dag, sen blev en bettskena på nätterna, som jag snart bet sönder.

Stress har gjort att jag fått ersätta några spruckna tänder och andra har kunnat lagats. Så himla tokigt och dyrt.

Blödande tandkött blev ju definitivt mycket bättre av att sluta röka. Men tandstatus har också blivit bättre och därmed billigare av att jag äter bra, inga sötsaker som tär på dem längre. De massa lagningar jag har de har jag, men några nya hål, det ska jag inte ha. Var väldigt längesedan jag behövde laga ”vanligt” hål.

Utsidan

Började med LCHF våren 2011 och samtidigt bytte jag jobb. Efter några veckor på nya jobbet fick jag en gigantisk vagel i ögat. Den lugnade sig i några veckor för att sedan öka på igen tills den gick att klämma ut som en finne, mycket innehåll var det. Efter fick jag en knöl på underlocken, precis som att den kapslat in sig. Jaha tänkte jag, det får man väl leva med. Det kom lite vaglar då och då efter också, inte lika stora. Det var något jag aldrig någonsin haft bekymmer med tidigare i livet.

Jag gick samtidigt ned i vikt från 86 till ca 73-75, pendlade några kilon där. Var väl en kombo av att resa sig från kontorsstol till att jobba i industrin, vara stressad som tusan och lägga om kosten samtidigt som gjorde att jag tappade vikt.

Efter mejeriborttag

För 1,5 år sedan uppdagades att jag överätit mejeriprodukter. Var ju så otroligt lycklig att inom LCHF kunde jag äta de feta härliga mejerierna och vräkte i mig, fullständigt hämningslöst, vilket jag nu förstår inte är ok. Man kan äta mycket mejerier, men jag åt gigantiskt mycket yoghurt, grädde och ost – i stora lass, varje dag och gärna flera gånger per dag.

Magen började krångla igen, kändes konstig fast jag tyckte jag skötte mig. Skinnflagor i ansiktet börja komma, småsår på bröstet, nacke och axlar. Sen började klådan!!! Mest i huvud och överkroppen. Jag bytte schampo, tvål, lotion men inget hjälpte. Höll på att bli galen.

Det var när jag kom till en homeopat som det uppdagades att jag ätit mig till överkänslighet mot mjölkprotein. Tack och lov att jag gick till henne.

Tog därmed bort alla mejerier ur kosten och vips var alla besvär borta, klåda, flagor i ansiktet, småsåren och vagelkapseln vid ögat. Känns som att det var det ökade mejeriintaget som startade vageltillverkning i mitt liv.

Ytterligare vinster

Lederna mer smidiga efter mejeriborttag, kan böja knäna på ett sätt jag inte minns när jag kunde. Vikten står nu rätt stabilt på 69-70 kg, kan ibland känna att jag ser för tunn och skrynklig ut. Men jag äter fortfarande som en häst, ofta, gärna och mycket, kroppen har väl bestämt sig för att jag ska ligga där i vikt med denna kosthållning.

Pormaskar och finnar har också blivit mycket mindre sedan borttag mejerier. Andra vita pigmentfläckar som jag haft ganska mycket på armar, axlar och underben har blivit mycket mindre.

Förkylningar

Jag har väl haft mindre förkylningar, oftast utan att behöva vara hemma, en eller två gånger per år under mestadelen av mitt liv. Det fick jag lära mig under förra året att det är jättebra för det boostar immunförsvaret. Men förra året var det rekord, då åkte jag på en riktig influensa under vårvintern för första gången sedan 80-talet. Under och efter semestern två förkylningar ganska nära inpå varandra. Tror jag vet varför, men är ej klar med den analysen.

I år har jag bestämt att jag ska inte åka på influensa, bara att hoppas att det håller, att jag inte är för kaxig.

Sambons hälsovinster

Förr var han ordentligt förkyld med feber och sängliggande var och varannan månad. Numera är det bara 1-2 gånger per år. Det är hans största hälsovinst. Han är definitivt inte lika känslig för kolhydrater som jag. Han kan äta i stort sett vad som helst utan att kroppen skriker åt honom med magproblem eller humör.

Vi äter samma mat, jag lagar matlådor och ibland går han ut och äter med jobbet, men försöker att tänka sig för.

När vi träffades så fick han ju även mycket sockerstinn mat, färdiglagat och annat onyttigt och vi fick båda viktpåslag under de första åren när jag blev sjukskriven.

När vi lade om kosten gick han ner någonstans mellan 15-20 kilo. Han har kvar en del kroppshydda, men mår bra och känner sig nöjd med att slippa förkylningar och andra inflammationer i kroppen.

Sammanfattning hälsovinster av kostförändring:

  • Hemorrojder väck, känna sig ren
  • Bra mage, jämn avföring och slippa gaser
  • Urinvägsinfektioner väck
  • Vaglar, finnar och pormaskar bort
  • Bra skinn, dock lite torr ibland
  • Bättre status naglar
  • Leder och muskler mår mycket bättre
  • Tärande oro borta
  • Humör mycket mer harmoniskt och jämnt
  • Slippa ilskan
  • Ej känna sig stressad
  • Vara lugnare och gladare
  • Sover lugnare, utan galna drömmer som jag skrev om här
  • Vikt sköter sig självt
  • Slippa hunger
  • Äter gott och mycket

Det här är mina vinster, andra har andra typer av kroppar, gener och sjukdomshistorier som de botat med kostförändring. Jag vill inte utmana de genetiska arv jag har genom att fortsätta med ohälsosamma mat jag åt innan 2011, som sänker immunförsvaret och kan öppna upp för otrevlig ohälsa. Så vill inte jag ha det!

Söndagsmiddag

lingonsyltIgår stekte jag en älgstek i järngrytan, snodde snabbt ihop en lingonsylt enligt Under vårt taks recept (den hann ej kallna, men blev väldigt god till steken), gjorde två såser, en med sky från steken och grädde och en med sky och egna majonnäsen till mig. Var första gången jag gjorde sås på majonnäs, har läst många gånger att Birgitta Höglund har förespråkat det, men ej provat. Var hur gott som helst. Till det rostade jag grönsaker i ugnen och stekte kantareller. Birgitta delar med sig ett recept om dagen på Facebook och blogg hela året och det är så mycket gott!

Superenkelt mellanmål

Jag gillar smoothie med chiafrön som mellanmål på jobbets kortraster, på utflykter eller som frukost när jag är hemma. Slänger i ett ägg, en avokado, lite kokosmjölk, ibland lite vaniljpulver, lite färsk ingefära och 5-6 hallon i en mixerburk och kör med stavmixern. Blir ej vacker färg, men gott. Ner i en förvaringsburk och strör över 1,5-2 msk chiafrön som får svälla tills jag ska äta. Det klarar jag mig fint på i några timmar. Vill man kan man alltid slänga ner lite persilja, spenat eller andra härliga nyttigheter också. Bara att blanda och prova. Barnbarnen gillar smoothies, men de får mer frukt och bär i sina.

Tips att lyssna och läsa:

Har lyssnat på pod igen, intervjun som Anna Sparre på 4Health gjort med Ann Fernholm, så mycket klokskap vad socker och mjöl gör med oss, vad vi gör med oss själva av vad vi äter, varför borde forskningsvärlden skämmas och vad som händer med våra barn med den sockrade maten. Två mycket kloka kvinnor som jag vet att väldigt många borde lyssna på, för egna hälsans skull.

Ilska på nyheter

Blev riktigt ilsken igår när jag läste om att forskarna på Statens Lantbruksuniversitet menar att det ej är miljövänligt eller bättre att äta ekologiskt. Litar inte ett dugg på deras uttalanden, för om alla börjar äta mer och mer ekologiskt så kommer de inte att få några anslag till sina forskningar för att manipulera grödor att växa fortare, ge mer skörd och dra ur så mycket näring som det går. Det gör dem arbetslösa, det som de redan forskat fram ger oss allt sämre hälsa. När vetet numera är extra mycket glutenfyllt och många blir känsliga och skapar mycket lidande, så blir jag irriterad. Och sedan ha mage att komma att anklaga rena produkter för att vara mer miljöförstörande.

Sen idag kommer det här om socker på nyheterna, att vi blivit lurade av sockerindustrin. Det värsta är väl de myndigheter som blivit köpta av industrin och gått på allt lurendrejeri. Ska ta och lyssna på förmiddagens program Matens pris på P1, som tydligen handlar om sockerkonsumtionen. Ann Fernholm skriver om det idag på sin blogg med länk till programmet.

Hoppas verkligen att många stödjer Kostfonden så att vettig forskning kommer till. Som Ann Fernholm uttryckte det i intervjun med Anna, det vore mycket bättre om läkemedelsindustrin får betalt per BOTAD patient istället för hur många piller som säljs, så är det ju idag. Mer och mer piller till folket, med mer och mer lidande i form av biverkningar, verkar ju vara dagens medicin. Istället för att forska på vad som gör oss sjuka. Usch säger jag och hoppas innerligt att mitt ställningstagande håller i min framtid.

Nästa vecka: Saknader – vad som är jobbigast

Ha det gott så länge!

Kina

 

Resultat av julmat, nyårsfirande och andra frestelser

Inled mig icke i frestelse, jag kan gå själv! Ett ordspråk som jag gillar och visst finns frestelser av allehanda slag runt om oss som man ibland blir bra sugen på. Men jag väljer vilka jag ska gå på!

Att frestas med allehanda frestelser under helgerna är ju standard, men i fjol hade jag bestämt mig innan för vad jag skulle ”offra” mig på. Det gick lysande, visst blir det lite syndande här och där och resultatet väntar inte på sig. Men jag har inte dykt ner i någon godisskål, druckit massa must eller fallit i några andra av de vanliga fallgroparna.

Egentligen är julbord/smörgåsbord/bufféer bland det bästa jag vet. Då kan jag välja det jag kan äta och jag äter massor. Ett julbord med jobbarkompisar avverkades några veckor innan jul. Efter tre fulla tallrikar så mådde jag prima och skulle hämta kaffe och råkade se att jag missat revbensspjäll, så det blev en fjärde tallrik också, dock med mindre mängd på. Blir inte ”kräkmätt” när jag låter bli potatis och efterrätterna, utan är bara mätt och mår fint. Äter jag för mycket sill så kan jag få rapa den smaken resten av kvällen, men det är enda problemet.

Glögg – startar julfirandet

Första ”synden” blev dagen före julafton då traditionen bjuder att vi är hemma hos ena sonen och dricker deras hemgjorda glögg och tittar på ”Tomten är far till alla barnen”. Den glöggen är sagolikt god och vill jag nu ha något syndigt så ska det vara gott. Men på hemvägen var magen uppsvälld och mycket gasig.

Det gasigheten hade gått över till julafton tack och lov, som vi firade hos oss. Barnen med familjer var här och jag hade delegerat en del matlagning till dem. Vi hade både Jansson och must,  jag tog bara en tugga och en klunk, för att smaka. Rödbetssallad och sill är väl det som innehåller en del som jag ej bör äta, men det struntade jag i, då det var så himla gott. En son hade fixat en väldigt god rödbetssallad och jag hade beställt en burk sill från min mor, den är oslagbar.

Resten på bordet åt jag massor av, hade en grönkålssallad som jag tycker är alldeles underbart god istället för att fylla tallriken med potatis.

Till fika hade son med sambo fixat lite paleo- och LCHF-kakor som var riktigt goda, var nog en del dadlar och sånt sött, så lite syndigt blev det. Men sammantaget mådde jag förträffligt hela dagen och kvällen, även om det blev mycket intag av mat och som pricken över i så kom det en tomte också till barnbarnens glädje.

Resterna

Vi fick äran att lyxa med god mat i flera dagar, det blev ju rester som räckte länge. Hade altanen full och resten i kylskåp. Var rent lycklig i flera dagar när vi tog en tallrik och gick ut på altanen och fyllde på för att sedan toppfylla i kylskåpet. Och jag blev inte trött på det, vilket jag oftast brukar man bli efter ett tag, men inte 2015 års julbord. Smaskade och åt ända till sista lilla skinkskiva och var nästan lite ledsen när det var slut på det sista framåt söndagen.

Juldagen kom ett gäng på fika, då fixade jag en fruktsallad, köpte glass och åt en del av båda, höll igen men lite rummel i magen blev det allt.

Det blev en del socker, åt lite frukt nästan varje dag, och så är det ju en del socker i lagen till sill och andra inläggningar. Det blev några ”kistras”, humöret gick ner sig en del efter några dagar och klådan var lite värre. Men på det stora hela måste jag säga att jag klarade julen riktigt bra.

Nyår

DSC_1900 (1)Det blev hastigt bestämt på juldagen att vi drar till Skåne, till barnens härliga kusin och hennes sambo. Det har köpt nytt hus och vi var nyfikna, de skulle ej göra något speciellt då sambon hade jour.

De hade gjort en fantastisk gryta som var gjord för oss, när vi anlände kvällen före nyårsafton.

Nyårsafton började med en promenad i Ystad, där jag aldrig varit förr. Vi handlade inför kvällen.

Lunch blev en härlig hög med räkor, vi hade köpt en stor hink med skalade räkor som vi hade med. Lite hemgjord majonnäs, rödlök och avokado på sidan om räkhögen.

Nyårsmiddagen började med hummer som förrätt. Därefter vankades raclette, vi hade med apparaten och ställde den på bordet och jackade i kontakten. Sen skar och pytsade vi upp på fat och skålar runt racletten och började grilla och värma sin egen skål under grillen. Vi åt länge, ställde undan allt, tog en kortspelsrunda, sen fram med allt igen och fortsatte att äta. Så fantastiskt gott!

Man väljer vad man vill ha och jag tog lite ost, det krävs nästan till denna ”buffe”. Men gick även bra att köra min varma skål med en klick majjo i istället för ost – nån gång då och då.

DSC_0400

Dagen efter på vägen norrut satt vi i bilen och syndade med de fantastiska pralinerna från Stripa.

Sammanfattning

Jag har aldrig i mitt liv varit så lugn inför och under en jul, när vi firat den hemma. Sinnet har stillat sig ordentligt av att inte stressa med pendlande blodsocker. Känns som jag äntligen läkt. Det går att överleva jul och nyår utan en massa bakslag, bara man bestämmer sig och inte låter någon annan påverka vad du ska äta. Jag har syndat lite, men inte gjort en massa julgodis eller köpt hem annat sött. Det lilla jag har syndat i form av inläggningar, mejerier i vissa rätter, frukt slår till i kroppen. Bryter jag direkt när jag känner att det barkar iväg så är det ingen fara. Tar några dagar att få ordning på magen, innan klådan släpper och humöret behöver återhämtas genom total avhållsamhet från snabba kolhydrater, kan också ta några dagar, liksom hungern som blir jobbig. Bara att återgå till ovanjordgrönsaker i vardagslivet, ihop med protein och fett, så blir jag återställd. Vikten behöver jag inte ens fundera på, fast jag ätit kopiösa mängder mat.

Alltså går det att må riktigt bra under riktiga matfrossarhelger om man bestämmer sig och bara syndar det man själv tillåter sig och bryter i tid. Jag har ”unnat” mig bra och god mat i stora mängder och därmed behöver jag inte ta flera månader på mig att återställa kroppen till må-bra-läge. Fick inte igång sockertrollet på det jag unnade mig, tack och lov. Det är mitt val och jag är glad för det!

Tips att läsa, lyssna och baka

Lyssnar på podcasts och läser en del information och jag blir bara mer och mer övertygad att kostförändringen kommer att hålla mig friskare framöver än att ”äta som vanligt”.

Lyssnade på en pod från 4Health för andra gången där Anna intervjuar läkaren Cecilia Fürst om Functional Medicine, kost, sjukdomar och den vanliga vården. Där tar man upp i stort sett allt som rör oss och hälsan, vad man kan göra istället för medicin. En ”vanlig” läkare som tänkt längre i sitt kall.

En annan störtskön pod var intervjun med LCHFingenjören – My Westerdahl, en ung tjej som var riktigt nära en operation för övervikt men har istället tappat halva sin vikt, 85 kilo. Så klok och kunnig. En stor insikt hon fått är sockerberoendet och det hon säger stämmer nog på väldigt många, även ej överviktiga. Vi är alla olika och alla blir inte överviktiga av att vara sockerberoende, jag själv är en sådan. My har ett sätt att förklara som gjorde mig förstående för beroende. Ta Er tid.

4Health har massor av nyttig information för väldigt många i både bloggen och podcasts, spännande inspirerande intervjuer inom väldigt många olika områden. Läs rubrikerna och finn vad du är intresserad av, jag lovar att det finns intressanta rubriker för alla.

I lördags tillverkade jag en Formfranska från Birgitta Höglund, fantastisk att styckfrysa och sedan rosta, steka i smör, varm macka eller bara äta. Jag har sedan i lördags ätit ett par räkmackor på detta bröd, toppen ihop med örtmajonnäs och kokt ägg.

Ett annat tips från en kollega var Vitkålssallad med varm dressing, blev ett lass sånt också. Är dock snart slut.

Nästa vecka: Hälsovinsterna för oss

Ha det gott och jag hoppas att temperatur håller sig för uteliv och kanske lite slalomträning kommande helg inför Österrike v. 8. Inte kul åka skidor i -12 och kallare. Idag är det ju toppen.

Kina

 

 

 

 

 

 

Dag-, natt-, mar- och odrömmar

Nu ska jag börja skriva igen efter några veckor otroligt härlig, härlig och njutbar jul och nyårsledigt. Är glad att jag tog beslut att ej skriva, att vara helt ledig både från jobb de extradagar vi fick och blogg har gjort att jag vilat ordentligt.

Men jag vill nu SKRIKA rakt ut när jag ser och hör all ohälsa runt omkring mig, men jag vet att det hjälper föga, varje person måste komma till sin egen insikt att förändra livsstil för att återfå hälsa. Vilket i mitt sätt att se och av vad jag läst aldrig är för sent.

Det enda jag kan bidra med i detta är att fler och fler läser min blogg (dela gärna), att jag kan länka till andra som gjort hälsoresor som liknar den just läsaren känner igen. Och tips om vad äta, var finna recept, var finna info om just ditt hälsotillstånd och vad man kan göra på naturlig väg istället för mediciner. Att inte fortsätta det vanliga sättet och vänta in när ohälsan kommer och springa till doktorn och få piller.

Idag handlar blogginlägget om drömmar av olika slag, medium och trerätters middag för tio (varmrätt räckte till fem personer till dagen efter…)

Nattdrömmar

Jag kan idag se att jag varit otroligt stressad i perioder och under lång tid bakåt. Har alltid skrattat åt mig själv åt de galna, hysteriska och jagande drömmar jag ”alltid” haft. Hävdat med bestämdhet att skulle världen se ut så som jag drömmer så skulle inte många överleva. Kreativiteten i min hjärna på galenskap har varit hejdlös. Nu inser jag att det har handlat om stress. Inte hälsosamt att vakna stressad, jagad, arg, ledsen och alla negativa känslor som går att uppbringa – varje morgon. Ibland kommer jag ihåg vad jag drömt och andra gånger så vaknar jag bara med den negativa känslan och vet att det varit galet men kommer ej ihåg vad.

Nu när hela jag är lugnare så vaknar jag oftast av att jag är lugn, jag bara vaknar helt enkelt. Bara lite ilsken att man ska behöva vakna och gå ur sängen, när man helst vill ligga kvar.

Drömmer jag något som jag kommer ihåg såna lugna nätter så är det bara harmoni och mysigt i drömmen.

Börjar jag vara lite galen nån natt så kan jag förstå varför, då pågår något runt mig, som jag behöver ta hand om och rensa skallen. Då är yogan toppen.

Mardrömmar

De stressiga drömmar jag nämnt ovan kan väl gå in under mardrömmar men jag har ytterligare två hemska jäklar som följt mig i många herrans år, ormar och höjder.

Ormarna har varit med mig sedan barnsben, höjder vet jag inte när de kom in. Båda har gett mig ordentlig fobi för ormar och höjder, men har ändå fascinerat mig på något vis. Sedan många år kommer dessa drömmar icke tillbaka, då jag sakta men säkert har närmat mig båda fobierna och jag har självklart respekt för både orm och höjder, men blir inte fullständigt paralyserad. Det är otroligt skönt!

Snoken som bor bakom bryggan framför vår båt är en kär granne. Och vilka härliga vyer jag sett av att jag vågat mig högre och högre, toppen Eiffeltornet är väl högst. Kan utan besvär vara uppe på segelbåten när den står på land.

Är glad att vara av med den hemska skräcken jag hade och menar vill man så kan man mota fobier och det finns även bra hjälp att få.

Odrömmar

Jag har alltid drömt mig framåt, oftast bokat något en tag fram i tid för att ha nåt att längta till. Så är det nu också. Men jag upptäckte till min fasa för några år sen att jag haft en lång period av ”odrömmar” – jag såg ej framåt, var bara ledsen, trött och arg i nuet och väldigt håglös. Det var en skrämmande upptäckt som jag definitivt inte ville stanna i. Hade antagligen gått så väldigt länge i detta vakuum, när jag kom på mig själv så kunde jag inte göra något utan blev bara mer ledsen. Det här tillståndet är inte jag! Tack och lov har kropp och själ därefter läkt så att man orkar dagdrömma igen – för det är ju så härligt att ha något att se fram emot!

savannens-djur-bild-708x420

Dagdrömmar

Sparade det roligaste till sist i drömvärlden – att drömma sig bort mot något man vill göra i vaket tillstånd. Både stort och smått!

Jag drömmer mest om att jag har så himla mycket roligt som jag vill göra så jag har inte tid att må dåligt mer eller dra på mig onödig ohälsa. Målet är ju många år och äventyr ihop med barn, barnbarn, sambo, övrig familj, släkt och vänner. LEVA HELA LIVET! Jag har bestämt att MATEN är min medicin både i den läkningsprocess jag haft och i framtiden! Jag ska lura de medfödda gener jag har, jag vill inte ligga däckad i långa förkylningar många gånger per år eller nåt annat krafs.

En dröm är, vad kan jag göra för att hjälpa människor att må bättre. Ett litet steg är denna blogg som jag hoppas kan inspirera någon att göra lite livsstilsförändring för bättre mående. ALLA kan med lite påläsning eller ta hjälp för att komma igång må mycket bättre. Bara för att man är 50+ behöver man inte må dåligt och äta mediciner, återigen vill jag hänvisa till Mats Lindgrens sagolika återhämtning från en mängd ohälsa, bl a diabetes och reumatism, som numer är 60+ och i bättre form än på väldigt länge.

Resa, jag älskar att resa. Då talar vi ej om charter utan jag vill ha äventyr. Den största drömmen är Afrika, den har antagligen funnits i mitt bakhuvud sedan urminnes tider (berättar mer längre ner). Jag SKA till Sydafrika på ett eller annat sätt. Sambon är ej lika begeistrad därmed har jag fått bearbeta mig själv att det är ok för mig att göra den resan utan honom. Drömmen är starkare och han har inget emot att jag åker.

Börjat drömma om en resa med far och syster. Sen finns det en riktigt stor dröm till, volontär på en lejonpark. Nån dag ska även det ske! Men innan dess ska andra drömmar falla på plats, både stora och små.

Medium

Jag har aldrig trott på något, jag har önskat, framför allt när mormor gick bort när jag var 18. När jag träffade min sambo började han prata om närvaron av sin mor, som han saknade väldigt. Jag började bli lite nyfiken.

Vi har sedan dess varit på olika seanser, mest i grupp, och det har varit fascinerande och nu tror även kontrollfreaket jag på detta.

I lördags hade vi ett medium här, Jill, som hade sittning med 9 personer, för några var det första gången och andra varit hos medium förut. Spännande är det och boostande då Jill är en sån positiv och härlig människa. Hon talade bland mycket annat om mina tidigare liv, ett av dem var på savannen i Afrika, kanske förklarar att jag har sån väldig längtan dit.

Jag fixade maten med stor glädje denna dag under tiden övriga var hos Jill. Till lunchen var vi bara tre, då blev det ”Ursulas avokadosoppa med kräftor”, fast denna dag blev det räkor (se recept nedan). På eftermiddagen var det fika med mackor, Birgitta Höglunds fröknäcke, LCHF-arkivets Zucchinibaguetter, jag gjorde dubbel sats och smetade ut på hela plåten och skar i fyrkanter, smör, ost, skinka, tonfiskröra med majonnäs. I majonnäsen kan man välja att ha citronsaft eller nån vinäger, tänk bara på att ha alla ingredienser i samma temperatur, jag kör kylskåp.

När alla var klara hos Jill blev det en trerätters, Jill och jag tål ej mjölkprotein, därav blev det gluten, mjölk och sockerfritt.

 

Räkröra-e1427658910311-412x293
Bloggen Under vårt tak:s underbara Räkröra!

Förrätt: Krämig räkröra, från Under vårt tak, på ett salladsblad

Varmrätt: Lax hel i ugn
Blomkålsris
Grönsallad på masserad grönkål, tomat, gurka, paprika, skvätt olivolja och havssalt
Skål med kalamataoliver
Örtmajonnäs. Gjorde en dubbel sats med enkel majonnäs, vräkte på med persilja, dill och gräslök och blandade ihop. Den tog slut!!!
Fanns bröd av båda sorter kvar

Efterrätt: Chocolate Pot de Creme, från 56.kilo.se

De som ville tog vitt torrt vin till, några tog öl och andra drack vatten.

Och kan ni tänka Er, alla åt av allt och överlevde att det ej var socker någonstans. Jag gör inget med alternativsötning heller, ett val jag gjort.

Ursulas avokadosoppa med kräftstjärtar

4 port (tre säger jag)

2 avokador
4 dl kall hönsbuljong (tärning + vatten, jag tog grönsaksbuljong)
1 vitlöksklyfta
2-3 msk fräskpressad citronjuice
salt
vitpeppar

Marinad
1/2 dl olivolja
1 vitlöksklyfta
2 msk finhackad dill
2 msk finhackad basilika
ca 150 g skalade kräftstjärtar eller räkor

Gör så här:
1 Skala och kärna ur avokadorna, mixa dem med resten av ingredienserna till soppan, salta och peppra, ställ svalt.
2 Blanda marinaden. Låt kräftstjärtarna ligga i marinaden en timme före servering.
3 Servera soppan toppad med maerinerade kräftstjärtar och droppa lite av marinaden runt om

Nu ska jag göra mig redo för jobb!

Nästa vecka: Resultat av julmat, nyårsfirande och andra frestelser

Ha det toppen!

Kina

 

 

 

Reflektion av kosthållning Israel 1980 och England 1981

ApelsinJag önskar verkligen att jag hade satt mig in i vad mat gör med kropp och själ mycket tidigare i livet. Jag fick egentligen en kvalificerad chans då jag ena året var i Israel och plockade apelsiner på en kibbutz för att året efter dra till Brighton för att bättra på engelskan och bo i familj – ytterligheternas ytterligheter.

Den tiden i livet var jag definitivt inte intresserad av matlagning, hemmavid var det köttfärssås och snabbmakaroner som gällde. Gick gärna ut och åt på luncher vid dagtidsjobb och vid kvällsjobb (jobbade då tvåskift som grafiker på lokalblaskan) tror jag att det gick åt mackor i parti och minut.

När jag och ett par kompisar drog till kibbutz i början av 1980 så åt man all mat i matsalen. Upp tidigt på morgonen, blev utkörda med traktor och vagn till apelsinodlingen efter frukost. Under förmiddagen kom man ut till odlingen med härligt fika, mackor, grönsaker, dryck och apelsiner hade vi ju tillgång till hela tiden.

Lunch åt vi vid återkomst. Vi hade beting, blev indelade i grupper och när vi plockat de lådor vi var ålagda fick vi åka ”hem”. Några timmars härlig vila i sol vid poolen eller i sängen på eftermiddagen, det var då jag skrev mina långa brev hem till mina nära. Alla undrade vad jag skrev, då jag ofta satt ute på eftermiddagarna med mitt block. Polarna tyckte inte det hände så mycket, men för de mina här hemma var det roligt att läsa om vardagslivet som var så annorlunda. Mor har sparat breven och jag fick dem av henne för ett tag sedan och jag fick mentalt återvända till 1980.

Såna här lådor skulle vi fylla. Många apelsiner slank ner i värmen.
Såna här lådor skulle vi fylla.
Många apelsiner slank ner i värmen.

Sabbat

Middag var det framåt aftonen. Extravagant mat varje lördag då det var sabbat, då kom steken fram! Jobbvecka söndag till fredag.

Vad jag minns var att det var oerhört mycket grönsaker och frukt vi hade tillgång till hela tiden. Lärde mig tycka om avokado som jag knappt sett innan. Mosades på macka med salt på. Yoghurt med mosad banan var efterrätt då och då, den hade fått stå och goa till sig så det var supergott. Yoghurten där var fantastisk tjock och antagligen riktigt fet och väldigt god.

Pub

På kibbutzen bland oss volontärer fanns en pub och självklart såg jag till att bli kompis med de killar som skötte puben. Alltså kunde man en varm eftermiddag få tag på en kall öl då och då. Pubkvällar var det en till två gånger i veckan. Åkte någon volontär hem var det alltid avskedsfest. Under en vecka var det någon varje dag som åkte hem, den veckan var vi lite extra trötta.

Några av oss tjejer började träna fotboll för att efter några månader tvåla till grannkibbutzens lag. Några killar såg till att träna oss väl och de flesta slöt upp och hejade på oss när matchen gick av stapeln.

Det hände att vi tände brasa i en eldstad på gården sent på natten och stekte äggröra, var visst någon som kunde ”hämta” lite ägg i köket. Så himla gott!

Stark och frisk!

Det jag vill säga är att så mycket ork och styrka har jag nog aldrig haft!  Inte en snorlobba eller andra åkommor därnere. Sol, värme, frisk luft och väldigt god och mycket nyttigare mat än jag åt hemma. I alla fall mycket mer grönsaker och frukt. Och så var man ju ute nästan jämt, hade bara säng och en garderob i de rum vi bodde i, där sov man bara. Ändå var det mycket fest, sena nätter och hyfsat hårt jobb.

Rundresa

Jag valde finaste kamelen, när detta ädla djur skulle provas.
Jag valde finaste kamelen, när detta ädla djur skulle provas.

När vi gjort vårt på kibbutzen började vi resa runt i landet och titta på alla fascinerande sevärdheter, från norr till söder. Mycket historik i det landet och när vi kom söderut till Eilat och Sinai, som hörde till Israel under den tiden, så sov vi på stranden. Allt resande gjordes genom att lifta, alla liftade i korsningarna. Var en överenskommen regel, de äldsta först, sen militärerna och sen fick vi andra åka med. Alla stannade.

Kommer ihåg en matinhandling i Eilat, limpa och någon chokladsmet i burk som vi använde som pålägg. Var den dagens middag, macka, chokladsmet och ljummet vatten från nån kran på stranden i våra vattenflaskor. Var antagligen det vi tog till frukost dagen därpå också. Vi levde billigt och kostfattigt när ingen lagade maten åt oss.

Pyramiderna

Den våren öppnades gränsen mellan Israel och Egypten, så vi skramlade ihop ett gäng på 7

Pyramiderna utanför Kairo, vi red runt på ädla springare.
Pyramiderna utanför Kairo, vi red runt på ädla springare.

svenska tjejer och 4 killar från olika länder och for ner. Vi åkte så billigt som möjligt och hade med konserver i ryggsäckarna som matreserv. Tog oss efter Nilen medelst tåg ner till Assuandammen, efter vägen stannade vi vid tempel, gravar, museer och självklart pyramiderna där vi hyrde häst och red runt. Så häftigt att ha sett allt det där live. Vi släpade konserverna runt i Egypten och till slut tyckte vi att det var dags att äta dem. På ett hotellrum öppnades de och blandades ihop till en röra som vi åt upp. Billig men äcklig middag, minst en burk var tomatpuré vilket medfört att det inte är förrän nu jag kan tänka mig att använda tomatpuré i min egna matlagning.

Det är först ca 31 år senare vid kostomläggning 2011 som jag återigen äter ungefär samma mängd grönsaker och bra mat! Dock saknar jag sol, värme och frisk luft i samma omfattning. Det får vi en månad om året när vi seglar, kanske inte alltid sol och värme, men skiner solen bara för en kvart så är man ju både ute och i solen direkt.

I Israel konstaterade jag att min engelska var helt enkelt urusel. Jag hade kunnat göra det enkelt för mig att bara umgås med svenskar som det fanns en hel del av. Men sån är inte jag, utan jag umgicks mest med folk från alla andra delar av världen, alla kontinenter var representerade, bara för att utmana mig själv att prata engelska. Och de fick sig många skratt, men det bjöd jag på.

Brighton – tvärsom

Vid hemkomst från Israel började jag åter på lokaltidningen och just den sommaren jobbade en nyutexaminerad journalist som tipsade om att det fanns en svensk folkhögskola i Brighton. Den tjejen känner nog de flesta, det var Susanne som idag håller i ”Fråga doktorn” på TV.

Därmed anmälde jag mig, kom in, sa upp mig igen och åkte till Brighton. Fick en familj att bo hos, man, fru och två döttrar 12 och 10 tror jag de var. Frun skötte all matlagning och jag tyckte inte det var något större fel, jag äter ju allt jag blir serverad. Dock tyckte jag det var märkligt att det var efterrätt efter varje middag. Frågade om de alltid åt efterrätt varje dag, nej bara när vi har studenter, i vanliga fall är det bara på söndagar. Bad då om att de återgår till bara söndagar när jag var där, till förtret för mannen i familjen som älskade när de hade studenter…. Tjock var han.

Viktökning

De handlade en gång i veckan, exakt samma inköpslista varje gång. I fyra månader var det samma rätt varje måndag, tisdag osv. EN DAG i veckan fick vi färska grönsaker, annars var det mesta överkokt och grått. Chili con carnen varje fredag är det enda jag kommer ihåg att jag tyckte var gott, lite sting i.

Lunch på skolan kommer jag ej ihåg vad den bestod av, men tror jag ”unnade” mig en hel del godis under skoldagarna. På helgerna var vi ut på stan och drack öl, men inte i närheten av den kvantitet öl jag drack i Israel.

Gick till skolan, kanske två kilometer enkel väg, men det var den absolut enda rörelse jag gjorde under den våren. Därmed lade jag på mig kilon för absolut första gången i mitt liv, vet ej hur många, men jag var ordentligt mullig vid hemkomst. Mina jobbarkompisar hemma var rådlösa över hur det gått till.

Borta på en månad

När jag kom hem gjorde jag upp med chefen om när jag kunde börja jobba igen, tvättade och packade om från resväska till ryggsäck för att sen dra till Grekland med tåg i en månad. Tog mig till en ö i två veckor, åkte över och hälsade på kibbutzen några dagar, därefter tåg hem igen. Vips var överflödsvalkarna borta igen, jag lade inte så stor vikt eller tankar på vad som hände med vikten i England. Den kosthållningen behövde jag ej återvända till. I Grekland äter man bra och vid hemkomst var det som vanligt full rulle med skiftjobb och vanliga rutiner.

Det är nu jag konstaterar att precis innan ”kraschen” 2006 åt jag nog ännu värre än jag gjorde i England, dels för att all färdigmat, som jag började konsumera åren innan, innehåller mer och mer smygsocker och kemikalier som sliter både på kropp och psyke. Dels rörde jag mig ingenting på fritid, bara till och från buss, för jag hade ju inte tid! Slutade med allt jag tyckte var roligt och blev bara bittrare och argare, på allt!

Nutidens svackor

Jag har fortfarande svackor ibland, men jag känner dem tidigare och går ej ner mig så djupt som jag gjort. Ofta kan jag härleda till vad jag gjort, vad jag tänker och om jag ”fuskat” med mat, när jag känner att det är jobbigt. Sockret slår till värst och omgående!

Fars Dag!

Äntligen fick vi till det vi tänkt länge, gå runt och kolla på Fars skog. Packade fika i ryggsäck och kom iväg ca 11.30 och var hemma vid 16. Far, syster, sambo och jag knatade omkring, det är brant och vi tog oss både uppåt och nedåt i ojämn terräng. Var ej stigarna vi behövde se. Far, 78, var helt otrolig i sin framfart, efteråt vid middag såg han både pigg och väldigt nöjd ut. En underbar höstdag i solen med både ”trollskog” och vidunderliga vyer.

Nästa vecka: Kontrollbehov som gick över styr

Njut novembervärme!

Kina

Besvärlig som gäst – äter ju så konstigt!

Det här att bli bortbjuden eller att äta ute är lite besvärligt ibland. Jag äter ju så ”konstigt” har jag fått höra eller ”kan du inte äta som folk” och fler kommentarer fälls på samma tema. Hade det varit för fem år sedan och jag fått en sån besvärlig gäst som mig så hade jag antagligen tänkt likadant.

Det är dock ganska enkelt att stoppa i mig mat, om man håller mjöl, socker och underjordgrönsaker från tallriken. De sakerna drar igång sockerpåslaget i kroppen och jag får kämpa ett antal dagar att återställa balansen.

Jag äter gärna alla typer av kött, fisk eller fågel och en härlig sallad med grönsaker ovan jord. Finns dessutom broccoli, sparris eller andra varma ovanjordgrönsaker så blir det jättelätt. Ägg i alla former är toppen. En klick majonnäs går alldeles utmärkt om det finns en mjölsås för övriga gäster, men det går väldigt bra att reda en gräddsås med Philadephiaost om man vill. Hittade en bra länk på alternativ till potatis, pasta och ris häromdagen.

Middag på båten
Middag på båten

Det är så att jag egentligen älskar all mat, utom ärtsoppa och bruna bönor! Tycker det är spännande med nya materfarenheter, men då kropp och själ säger ifrån så får jag hålla mig ifrån det som inte är bra för mig. Bland annat potatis, man är uppväxt på den och älskar den i alla former, men numera går det inte.

Problemen började för ganska många år sedan vid ätande av potatisgratäng med krämig grädde, raggmunk och fläsk, potatis och andra feta produkter som såser, röror och så vidare. Jag hann knappt ta sista tuggan förrän jag fick springa på toaletten. Lovar Er, det var inte roligt när man var bortbjuden eller på ”lokal”. Och självklart med den kunskap jag hade då så skyllde jag på fettet i de rätterna.

Nu vet jag att det inte är fettet, när jag uteslöt potatisen så vips kan jag äta goda härliga såser och fläsk i stora lass utan att det varken blir svälld gasmage eller språngmarsch till toa.

Det var den första hälsovinsten när jag började med LCHF våren 2011, magen sköter sig exemplariskt. Aldrig behöver man känna den där stinna väderspänningsmagen, som också gör en stressad när man är bland folk. Unnar jag mig något så vips har man tillbaka alla besvär och jag blir återigen oerhört hungrig i flera dagar, därav att jag väljer när jag tillåter mig utsvävningar.

Jag kan äta massor med mat (gillar ju att äta mycket) utan att bli ”illamåendemätt”, det där man kallar ”paltkoma” det kommer definitivt av kolhydraterna, minimerar man intag av dem så får man ner mycket mer mat, gärna med fett och man blir bara mätt utan att det står en upp i halsen. Och säger jag fett så menar jag inte margarin eller matlagningsgrädde, utan riktigt smör, Bregott, 40 %-ig grädde, fetaste creme fraichen och yoghurten för alla som äter mejeriprodukter.

Missbruk = nolltolerans efter

När jag började med LCHF så var jag rent lycklig, det ingår feta goda mejeriprodukter, vilket jag alltid tyckt mycket om. Att kunna använda smör, grädde och ost i matlagningen och må bra var ju fantastiskt, vilket jag tyvärr utnyttjat till fullo. Smällen kom förra året på bilsemester i två veckor till Norrland, var ju toppen att sitta i bilen och äta ost och skinka, yoghurt till frukost och ja vi åt massor av mejeriprodukter helt enkelt. Nu ser jag det som ”missbruk”. Hade känt redan under våren att magen inte gillade läget, fick även små sår på skulderbladen och nacken, i ansiktet hade jag skinnflagor på fem-sex ställen som återkom vartefter jag plockade bort dem. En flaga satt på underlocket på höger öga. Lite klåda då och då, som accelererade under semestern. På hemvägen efter kusten så höll jag på att riva sönder mig, mest i hårbotten. Bytte schampoo och smörjde mig och men inget hjälpte, kunde definitivt inte förstå vad som orsakade det hela.

Av olika anledningar så kom jag till en alternativ behandling, (ska skriva mer om det sedan) där man tittar i ögonen, naglar och tunga. Det första denna kvinna säger är, av att bara titta mig i ansiktet över ett skrivbord: du äter något du ej tål. HJÄLP hann jag tänka, äter ju bara det jag tycker är gott. Sen tittade hon mig i ögonen och säger: det är mjölk, det är proteinet du ej tål. Låt bli i en månad och se vad som händer.

Jag var en lydig ”patient” och efter den månaden var klåda, småsår och skinnflisor i ansiktet borta och jag mådde mycket bättre. Därmed fick jag lov att än en gång börja leta recept och tänka annorlunda vid matlagning, det blev helt plötsligt paleo (stenålderskost). Grädde har fått bli kokosmjölk/grädde och smör har ersatts med kokosolja utan smak och det går väldigt bra. Paleo innehåller även en del frukt, sötpotatis och annat som för mig är för mycket socker, men det är ju bara att välja bort. Vissa klarar det och andra klarar det inte, man väljer nivå själv där man mår bäst. Ingen vore gladare än jag om jag kunde fylla på med vissa saker som jag saknar, t ex skulle jag vilja äta apelsin varje dag men tyvärr får jag ransonera till enstaka tillfällen, bara för att det är så gott.

Ibland blir jag bara så himla sugen på en liten ostbit, en klick smör på Birgitta Höglunds underbara fröknäcke och tar jag bara väldigt lite nån gång ibland går det bra. Tar jag för mycket så kommer klåda (mest i hårbotten) och övrigt tillbaka. Bäst blir det med en klick majonnäs och en skinkskiva eller annat pålägg på fröknäcket.

Därmed är jag än besvärligare som gäst, inte bröd, pasta, potatis, socker och numera ej heller mejeriprodukter. Dyker det upp en supergod efterrätt så kan jag ge vika och ta konsekvenserna, men då är det bra om jag inte har ätit en huvudrätt full med kolhydrater utan att jag bara syndar med efterrätt. Jag är ju fortfarande lite svag för sånt. Choklad är ju också gott och jag känner två kvinnor som tillverkar otroligt goda praliner, handgjorda med kärlek för choklad, de unnar jag mig någon gång då och då. De håller ner sockermängd i jämförelse med andra pralintillverkare och tillverkar sin tryffel på närproducerat eller närplockat så långt det är möjligt.

Äta ute

På restaurang kan jag oftast beställa extra sallad till den rätt jag väljer och ta bort pommes, bröd och annat jag ej vill ha.

Bufféer är det bästa jag vet, massor med mat och jag kan välja. Jag vet att det smygsockras både här och där men jag överlever att någon gång få i mig lite i nån dressing eller grillolja eller annat. Julbord är toppen och jag mår bra efter när man inte äter så man blir sockerstinn.

Receptletande

Google är fantastiskt, jag skriver LCHF före allt jag vill laga eller baka och vips dyker det upp en massa förslag sen får man välja vilket man tror blir bäst. Det finns gratänger, pannkakor, pizzor, pajer ja i stort sett vad som kan man finna LCHF recept till genom Google och tack alla fantastiska människor som delar sina recept, även inom grupper på Facebook. Numera får jag byta ut mejeriprodukter mot kokos i recepten och oftast går det fint. Annars går jag till sidor med paleorecept, gärna Under vårt tak.

Jag får vackert laga mat, fungerar inte i min kropp att köpa halvfabrikat, ju mer processat desto mer ohälsosamt innehåll. Jag äter gärna korv och är medveten om att där finner man en hel del ohälsosam utfyllnad, försöker hålla mig till korvar med hög kötthalt för då kan det inte få plats med för mycket ”skräp”. Det är rent förskräckligt vad livsmedelsindustrin lurar i oss socker i alla dess former och dessutom kemikalier. Men som jag skrev i förra inlägget så fattade jag inte det när jag åt mycket halvfabrikat eller orkade inte bry mig kanske är mer rätt. När äldsta barnbarnet, snart 6 år, och jag vill ha lite fest med en delikatesstallrik med småplock så skivar vi gärna upp en Robertssons ölkorv och njuter.

Denna helg – kalas

I fredags var vi bjudna till ena sonen och hans sambo på middag och titta på Idol, vi har ju Martin-feber här i Lindesberg. De hade funnit ett recept på en kycklinggryta hos Under vårt tak som med blomkålsris var otroligt gott, helt enkelt toppklass. Tur de gjorde mycket för vi åt länge och mycket. Till snacks och efterrätt framför Idol blev det bitar av parmaskinka, lite melon (inte helt strikt), ölkorv i små bitar och en kladdkaka (utan socker, bara lite i den 70%-iga chokladkakan som är en ingrediens, ska dela med mig av receptet när jag finner upphovspersonen) med kokosgrädde.

Blev både lite rött och vitt vin under kvällen, det unnar jag mig hellre än att äta sötsaker.

Söndag var en stor dag, inte bara kanelbullens dag utan också lilla barnbarnets 1-årsdag. Det bjöds ”vanliga” kanelbullar och sonen hade gjort LCHF-kanelbullar från bloggen 56kilo.se. Då jag höll mig till de näst intill sockerfria bullarna (ej mjöl, som också bidrar till socker i kroppen) så kändes kropp ok efter kalaset. Mycket folk och prinsessan knallade omkring bland alla gäster och hade mest roligt med snören till alla paket.

Veckans moln!
Veckans moln!

Vintersäsong!

Nu när båtsäsong är slut för i år är det dags att börja längta till vinterns härliga begivenhet, skidresa till Österrike medelst buss med ett underbart gäng i alla åldrar. Många ser man bara under den veckan på året och andra träffar man lite mer. I fredags betalades anmälningsavgiften och så får vi hoppas det blir lite snö i god tid, iallafall vid Romme Alpin, för träning innan avresa söderut. Förra säsongen var oslagbar vad gäller väder, strålande sol de fem skiddagarna, lite molnslöjor den sista dagen, och ändå höll snön. Så vill vi ha det varje år!

Mycket av mig själv har jag fått ändra på för att må bra, men en sak har jag ej slutat med, bara lugnat mig lite, och det är behovet av att ha något framåt att längta till. Det kan vara allt från att ha äran att rå om barnbarnen, en fest, en resa, mötet med nån vän man ej sett på länge eller något litet äventyr!

Nästa veckas rubrik: Sockrets inverkan – åksjuk, baksmälla och ilska

Nu hoppas vi på ännu en varm, solig och skön vecka!

Kina

Tonårslivet – äta, äta och äta

Under min tid som tonåring var jag väldigt aktiv, hade häst, spelade handboll och hade mina första extrajobb, inte i stor skala men dock.

Jag åkte alltid cykel till skolan (tills jag var 15 och moppen kom in i mitt liv), uppför backen till vårt hem och äta på eftermiddagen, sen ner till stallet och rida och fixa mockning och mat. Uppför backen igen för att sen ner till skolan igen de dagar det var handboll.

Med handbollen var det träning 2-3 gånger i veckan och match på helgen, hade 3 km cykling till skolan och därifrån gick en taxi ett par mil för träning. Den sista biten hem var en brant backe som jag svor över många gånger. Träningsdagar fick jag ju ta mig upp för den 3 gånger.

Självklart behövde jag äta, började med gröt, mackor, choklad, tog alltid om i skolmatsalen, tog mig något mellanmål när jag kom hem från skolan, middag 16.30 när pappa kom hem, sen kvällsmat uppå det innan sängen. Och bjöds något däremellan så vräkte jag i mig då också, t ex hemkunskapen, fika hos farmor eller hos kompisar.

All mat var hemlagad av mor och kändes som gedigen husmanskost. Inga färdigköpta köttbullar, pasta var det väldigt sällan utan det skulle vara potatis.

Jag var nog ganska matdyr, då det alltid var stora portioner på min tallrik. Det sitter i än, vill ha mycket mat, vill inte bli hungrig. Min hjärna förknippar hunger med trötthet och irritation. Var nog inte så farligt i början av livet men successivt så har jag ökat irritationen vid sjunkande blodsocker och hunger. Haft många olika jobb, fram till 2011 mest kontorsjobb, under flera perioder har jag fått stödäta vid kl. 11 för att överleva till lunch kl. 12. Ju mer jag åt på kvällen desto hungrigare på morgonen. Idag kan jag äta massor av god mat på kvällen och vakna utan att vara hungrig direkt på morgonen.

Men det är ett litet hjärnspöke, vill ej bli hungrig, på jobbet stoppar jag i mig något varje rast. Förr var det någon frukt, choklad, macka, kaffebröd eller något som triggade blodsockret snabbt, sen blev jag hungrig snart igen. Idag är det t ex ägg, nötter, chiapudding eller fröknäcke med något gott på.

Den nivå jag håller mig till med lågkolhydratkost är att hålla kolhydraterna runt 5% och jag har fått bli striktare och ej fuska om jag vill må bra. Har ätit så här i drygt 4 år. Finns mycket jag saknar, men har kommit fram till att det är mycket mer värt att inte stressa mig mer än nödvändigt med mat. Ibland ”unnar” jag mig något, men då väljer jag vad och det ska vara väldigt gott för att det ska vara värt det. Så får man ta några dagars bakslag.

Känns som att kroppen sakta men väldigt säkert gått mot att inte orka ta hand om alla dessa toppar och dalar i blodsocker. Kommer att berätta mer om vad som händer i min gamla kropp när jag fuskar med mat och godsaker här på bloggen.

Vi tillbringar våra sommarsemestrar på vår segelbåt och även där blir det matlagDSC_1651ning vid gasolspisen. Men nu går tyvärr den säsongen mot sitt slut, helgen har tillbringats i båten för lite urplock och avmastning. Jag kände för att utmana min höjdrädsla, när öglan till mastkranen skulle fästas på halva masten ungefär. Begärde att få bli upphissad i båtmansstolen som aldrig använts. Lite läskigt var det, väldigt öppet runt omkring, men det gick bra. Fick ej panik och kom ner utan hjärtklappning och geleben.

En kvinna berättade att hennes dotter som läser psykologi hade sagt till henne: ”Bra mamma att du provar nya saker för det håller dig frisk och du lever länge, det har jag läst om.”

Toppen tänkte jag, för lite äventyr och lära sig nya saker/aktiviteter då och då piggar alltid upp. Har lite behov att utmana mig själv då och då.

Läs gärna länkarna jag har lagt upp, människor som ätit sig friska och välmående, man behöver inte vänta tills kroppen säger ifrån på ena eller andra sättet. Vi är alla olika på vilket sätt kroppen reagerar på vad vi stoppar i oss. En del klarar hela livet utan att få några besvär, men jag tror tyvärr att det är ytterst få som inte råkar ut för något ohälsosamt under livets gång. Jag upplever det som att vi får mer och mer livslånga mediciner som kroppen ska hantera, som vi kanske kunde slippa. Mats Lindgrens blogg har idag ett skrämmande inlägg från en läkare. Läs gärna också Mats egna hälsoresa.

I Birgitta Höglunds blogg och kokböcker finns massor med matinspiration. Hon är ”morsan” till fröknäcket som många numera bakar runt mig. Finns förstås massor som inspirerar på nätet, men jag har fastnat lite för hennes recept. Har mycket kvar att prova. På Facebook finns olika grupper att gå med i för att få tips, Under Vårt Tak, Paleo/LCHF/Rawfood – Naturlig mat och LCHF Recept! är några.

Fick precis höra av min sambo att han läst en artikel om socker i Aftonbladets Wellness. Jag kan intyga att det stämmer fullt ut på mig, (sambon också) varje punkt har jag med på min lista över reflektioner jag gjort om mig själv och som jag tänkt förmedla här på bloggen.

Nästa veckas rubrik: Kvalificerad skräpmat – början till slutet

Ha det bäst!

Kina Råberg

Rädda någon som känner igen sig!

Idag ska bli början på en ny aktivitet i mitt liv, skriva blogg, annars börjar jag tjata hål i huvudet på folk. Kommit fram till att det är bättre jag skriver en blogg om mina reflektioner och så ett frö till ändrat tankesätt vad gäller mat och vad jag har vunnit på detta, så kan den intresserade läsa själv. Kan lilla jag inspirera en person eller några till att slippa gå samma stressiga väg i livet som jag och kanske även slippa några av de vanligt förekommande välfärdssjukdomar som härjar runt, så skulle det glädja mig oerhört.

Fler och fler frågar, men också ifrågasätter, mitt sätt att äta. För vissa är det jobbigt när man tackar nej till att ”unna sig” sötsaker. Jag kan stundtals tycka det är jobbigt med ifrågasättandet. Samtidigt som det är glädjande med de nyfikna som provar och ganska snart berättar om sina hälsovinster.

Jag är helt övertygad om att jag skulle ha fortsatt vara ett utmattningsvrak i perioder om jag fortsatt med så kallad vanlig kost. Antagligen stressat till mig nån liten stroke, hjärtbesvär och/eller utvecklat reumatism, för det har jag med mig i generna. Och det med tillhörande livslång medicinering med biverkningar av olika slag som följd.

Mitt mål är att ”lura” alla dessa idag vanliga åkommor i min ålder.

Har i ca ett halvår gått och funderat på det här med blogg, startade sidan i mars, men nu är det dags. Läs gärna om mig och min intention med blogg överst på min sida. Kommer bli reflektioner från dåtid och hur jag mår i nutid, inga recept  (kanske lite) för det finns massor med proffs som sköter förmedlande av mycket god mat på nätet som jag själv utnyttjar. Det blir istället  länkar till recept eller annan information om kostförändring.

Tänkt mig att lägga upp ett inlägg i veckan till att börja med och hoppas att Ni vill följa en gammal tant som tänker fortsätta LEVA HELA LIVET!

Jag hoppas innerligt att mitt förflutna ej skadat för mycket utan att man kan få njuta livet länge!

Nästa veckas rubrik är: Tonårslivet – äta, äta och äta

Ha det bäst så länge!

Kina Råberg